VM:s…

…match:
Tyskland-Italien
Tempot var enormt högt och alla 28 spelare som beträdde planen behärskade det. Otroligt imponerande. Lasse Granqvist och Ralf Edström på Radiosporten var ganska ensamma om att tycka att matchen inte var något speciellt. ”För få målchanser” menade dem. Men då har de inte hängt med särskilt noga i fotbollsutvecklingen. För mig är det den bästa match jag har sett live. Någonsin.

…mål:
Fabio Grosso, 1-0 för Italien mot Tyskland
Det kanske fanns vackrare mål, men sammantaget är detta det mest minnesvärda. Pirlos klack som lurade hela Tyskland, Grosso som sköt direkt, Lehmann som var där men bollen som vred sig runt honom. I 118:e minuten dessutom. Och vilken ofattbar lycka för vänsterbacken.

…spelare:
Zinedine Zidane, Frankrike.
Trög och osynlig i gruppspelet, men sedan – oj, oj, oj.
* Åttondelsfinalen mot Spanien – slog frisparken som betydde 2-1 och gjorde själv matchavgörande 3-1.
* Kvartsfinalen mot Brasilien – Zidane överlägset bäst på plan, gjorde allt utom mål, men det fixade Henry.
* Semifinalen mot Portugal – inte lika dominerande som mot brassarna, men under enorm press slog han en av de säkraste straffarna i fotbollshistorien. Ricardo gick åt rätt håll och han gick tidigt – men han hade inte en chans.
* Finalen – jag blir inte förvånad om Zidane avgör den också.

…lag:
Italien
Det är fortfarande möjligt att Frankrike vinner, men Italien måste – utan facit i hand – ha VM:s mest kompletta och breda trupp sett till alla lagdelar.

…förbundskapten:
Luis Felipe Scolari, Portugal
VM-guld 2002 (Brasilien), EM-silver 2004 och VM-semi 2006. Brasilianaren som tränar Portugal har ett enastående mästerskapsfacit – och en ganska unik stil. Han är enormt delaktig i vad Portugal gör på planen; han dirigerar spelarna hur de ska slå frisparkar, vart de ska kasta inkasten, vilket sida då ska börja anfallen på, hur högt de ska pressa osv, osv. ”Normala” förbundskaptener bestämmer sådant innan och låtar spelarna sköta resten på planen, men Scolari coachar – COACHAR – i 90 minuter i varje match. Offensivt, alltså. Defensiven bryr han sig inte mycket om. Sedan skäller han också. Konstant. Har aldrig sett en människa bli så utskälld som den stackars Fifa-representant som hade i uppgift att hålla koll på portugisiska bänken under semifinalen mot Frankrike.

…miss:
José Pekerman, Argentina
Förbundskaptenen bytte Riquelme vid ställningen 1-0 och 20 minuter kvar av en VM-kvartsfinal mot Tyskland. Använde sig heller inte av Messi eller Saviola under de 120 minuterna. Fullständigt obegripligt. Inte ens Lars Lagerbäck hade gjort samma överdrivna försiktighetsåtgärd.

…skada:
Jan Koller, Tjeckien.
Vi trodde Tjeckien skulle bli världsmästare. Då blev Koller skadad. I första matchen.

…besvikelse 1:
Brasilien
Varför sprang de inte?

…besvikelse 2:
England
Hade ett lag värdigt semifinalen, men straffar är inte engelsmännens grej.

…överraskning:
Portugal
Starkt att nå VM-semifinal. Om laget bara haft en riktigt vass anfallare, hade de kanske varit i VM-final nu.

…citat 1:
Eric Abidal, Frankrike
– Italien är favoriter, men vi har Zidane.
Ligger förmodligen en hel del i det.

…citat 2:
Alessandro Del Piero, Italien
– En riktig kavaljer lämnar inte sin dam.
På frågan om han byter klubb om Juventus flyttas ner till Serie C.

…citat 3:
Riacardo, Portugal
– Semifinalen mot Brasilien blir den största matchen i min karriär och sedan går vi till VM-final.
Sa målvakten efter kvartsfinalsuccén mot England. Men Portugal fick stryk med 1-0 i semin – mot Frankrike.

…petning:
David Trezeguet, Frankrike
En av anledningarna till att ”Trez” inte får spela är hans stjärntecken. Anfallaren är skorpion och skorpioner vill förbundskapten Raymond Domenech inte ha i startelvan – det betyder nämligen otur.

…personlighetsförändring:
Lilian Thuram, Frankrike
Den stenhårde mittbacken lägger inga fingrar emellan när motståndarna är i närheten och skäller som en bannhund på sina medspelare när de förtjänar det. Efteråt, i pressfållan, är han lugn, bär ett par mycket intellektuella glasögon och pratar alla möjliga språk. En trevlig, öppen och varm människa.

…betyg:
++. Två plus.
Det har blivit bättre mot slutet, men det finns sammantaget för lite stora händelser att hänga upp VM 2006 på.
Tyckte att Fifas kampanj mot rasism är värd alla uppskattning (även om det blev lite parodiskt när Tyskland och Argentina började slåss strax efter att lagkaptenerna läst upp manifestet).
Mitt främsta minne från VM blir en låt, ”Love Generation” av Bob Sinclair. Den spelades inför alla matcher:
”From Jamaica to the world, this is just love, this is just love.
Why must our children play in the streets, broken hearts and faded dreams.
Listen up to everyone that you meet, don’t you worry, it could be so sweet.
Just look to the rainbow, you will see sun will shine till eternity.
I’ve done for much love in my heart, no-one can tear it apart”.

SVERIGES VM:s…

…mål:
Fredrik Ljungberg 1-0 mot Paraguay
Det enda riktigt starka, svenska fotbollsminnet från VM 2006. ”Freddie” nickar in målet som ger liv åt Sveriges VM-dröm. Nära 50 000 svenskar var på plats på Olympiastadion i Berlin. Otrolig stämning. Otrolig.

…spelare:
Fredrik Ljungberg
Den enda av de ledande spelarna som gjorde det han skulle och mer därtill. Har utvecklats oerhört sedan EM 2004 och bör bli Sveriges speluppläggare i framtiden också. Ett föredöme på planen, mot medierna och som taktiker. Samtidigt en stjärna med lyskraft. Smart på många områden.

…överraskning 1:
Niclas Alexandersson
Tog död på en tre år gammal diskussion, den om det svenska högerbacksproblemet. Nu fortsätter ”Alex” till 2008 och det känns tryggt.

…överraskning 2:
Marcus Allbäck
”Mackan” har ju knappt varit fjärdeforward senaste åren, men i VM var han Sveriges genomgående bästa anfallsspelare, trots mindre speltid än både Zlatan och Henke.

…överraskning 3:
Johan Elmander
Pigga inhopp överlag och matchavgörande insatser mot Paraguay.

…överraskning 4:
Petter Hansson
Vilka härliga, svepande uppspel när han kom in mot Tyskland!

…besvikelse 1:
Henrik Larsson
Jobbade visserligen hårt och sprang mycket, men det räcker inte i ett VM. Som en av de viktigaste spelarna måste man leverera också. Larsson var ovän med bollen, försvann ur matcherna och hade svårt att acceptera kritiken efteråt. Fjantigt. Förmodligen var Henke proppmätt efter Champions League-succén med Barcelona.

…besvikelse 2:
Zlatan Ibrahimovic
Alla utom förbundskaptenerna förstod att Zlatan var ur form efter en svag säsong i Juventus. Men förbundskaptenerna brydde sig inte om att ta itu med problemet, utan lät Zlatan tro att det blir säkert bra ändå. I stället blev det fullständigt fel alltihop.
Det är Zlatans huvudansvar att hitta sin formtopp, men Lagerbäck och Andersson gjorde bort sig kraftigt. Allt tjat om att ”vi förbereder oss så noga vi kan” föll platt när man såg hur Zlatans formsvacka hanterades. Amatörmässigt.

…besvikelse 3:
Den svenska taktiken
I flera år har det varit helt uppenbart att Sverige inte har tillräckligt skickliga innermittfältare för att bara spela med två man centralt i de riktigt stora matcherna. Förbundskapten Lagerbäck har ignorerat problemet fullständigt, vilket syntes i VM, oavsett Anders eller Kim spelade. Att tjurskalligt hålla fast vid något som man vet är dödsdömt mot ett av världens bästa mittfält (Tyskland) är snudd på tjänstefel.

…märkligaste inställning:
Lars Lagerbäcks till svensk media
När DN:s Lars Grimlund frågade Olof Mellberg om han hade för mycket boll mot Trinidad och Tobago hånskrattade Lagerbäck och väste att det var den märkligaste fråga han hört.
Sedan gav Mellberg ett uttömmande svar på den kloka och intressanta frågan.
Borde inte en svensk förbundskapten stå över att hålla på med sådant?
Problemet är att Lagerbäck inte kan låta bli, han ogillar svensk media för mycket. Radiosporten och Canal Plus är de enda som är okej, enligt Lagerbäck. Tror jag, alltså.

…löjligaste debatt 1:
Läckan i landslaget
Expressen och några andra tidningar (utländska) gjorde sig skyldiga till det största övertrampet i sportjournalistikens historia (i alla fall så länge jag varit med) när de började röja bland vem som kunde tänkas vara ”läckan i landslaget”.
Alla som jobbar med fotbollsjournalistik VET att det inte finns EN läcka. Det sitter inte någon bitter spelare och släpper ut information till media, det fungerar inte så.
Det är ett evigt pusslande bland tipsare, folk runt landslaget, sunt förnuft och journalistiska bedömningar.
Expressen struntade i att de visste detta och hängde ut Anders Svensson som ”läckan i landslaget”. Visserligen anonymt, men ändå!
Ett av de största lågvattensmärkena i världshistorien, skulle jag nästan kunna dra till med.
Ett exempel; Sportbladet var helt ensamma om att få fram rätt startelva till varje svenskmatch, och så mycket kan jag säga, att inte fan var det Anders Svensson som ringde upp och lämnade den.
Att inte branschtidningarna huggt på detta är obegripligt.

…löjligaste debatt 2:
Om domaren Carlos Simon
Teddy Lucic blev utvisad – och? Jag har sett många spelare få kort i den typen av situationer. Fegt av förbundskaptenerna att försöka låta utvisningen överskugga utspelningen.

…betyg:
Knappt godkänt
Det är klart godkänt att gå till åttondelsfinal i ett VM men fotboll är känslor och känslan av sättet det gjordes på är magsur. Därav det knappa godkända betyget.

MITT VM:s…

…möte:
När jag snek åt mig en autograf och ett par citat av Zinedine Zidane på hotellet i Hannover. Brukar inte kännas att träffa fotbollsstjärnor, men Zidane är något extra. Det var stort.

…ingress:
HANNOVER. En hel värld säger att det är hans sista match.
Till Sportbladet säger Zinedine Zidane, 34:
– Jag tror vi vinner mot Spanien.
Tack, Simon.

…scoop:
Fyra svenska startelvor – fyra rätt. Direkt från Lagerbäcks mun och in i Sportbladet. Expressen gissade rätt två gånger av fyra. Ekwall på TV4 prickade inte in en enda, trots idogt arbete.

…smygbild:
Sveriges första stängda träning i Bremen. Det patrullerade vakter runt arenan med en minuts intervall. Stängslen var höga och täckta med presenningar.
Mission impossible? Nej då.
Jag och homo-Bardell hade kvällen innan hittat ett hål i presenningen, lagom stort för ett kameraobjektiv. Under den stängda träningen smög vid dit, jag höll utkik efter vakter medan homo-Bardell plåtade. Vi hade öppen lina på mobilerna och jag väste avbryt (typ) när vakterna kom. Bilderna på Rami Shaaban som skulle ersätta Andreas Isaksson blev kanon i tidningen.

…bluff 1:
Började en bit in på VM misstänka att några av de tipsare som mejlar och ringer in information till oss dubbeljobbar. Alltså att de även tipsar Expressen och TV4.
När dessa personer började höra av sig till mig för att få reda på den svenska startelvan tog jag en rövare och kvällen före Paraguay-matchen sa jag att det blir Anders Svensson och inte Kim som spelar (jag lurades, alltså) till mejlarna.
Expressens rubrik matchdagen: Skrällen i startelvan – Anders Svensson.
Sportbladet hade – givetvis – att Kim spelar. Det gjorde han också.

…bluff 2:
Dagen efter kunde jag inte låta bli att testa igen. Jag släppte ut ett rykte bland de dubbeljobbande tipsarna att Zlatan eventuellt var i Turin och undersökte sin ljumske.
Det var mitt helt egna påhitt (att Zlatan skulle lämna truppen under VM finns naturligtvis inte på kartan om han inte är helt obrukbar för lång tid framåt).
På söndagskvällen hade min bluff nått TV4 som basunerade ut uppgifterna – utan att kolla med landslagsledningen. Expressen hängde på på nätet.
Landslaget var upprörda över osanningarna, jag skrev en artikel om det och Aftonbladet kunde ha ”TV4 i bråk med landslaget” på löpet. Ett löp som tydligen sålde bra, också.
Att det skulle ta den utvecklingen hade jag dock ingen aning om när jag började spela ut pjäserna.

…förnedring:
Anledningen till att jag lurade Patrick Ekwall var denna: genom att först låta påskina att han hade fått bra kritik av tittarna, och sedan ställa frågan om man ska ta sådana undersökningar på allvar, tänkte jag binda ris åt TV4-profilens rygg. Hederligt journalistiskt arbete, med andra ord.
Ekwall kände sig sedan tvungen att flytta fokus genom att kalla det att jag förnedrat honom.
Men sanningen att säga var Ekwall aldrig särskilt ledsen, han fick ju synas i Resumé.

…sorg:
Inte att jag missar VM-finalen, det är inte så noga, jag hade ju kunnat se den om jag velat och orkat (jag har fortfarande chansen).
Nej, den stora sorgen med att åka hem var att lämna homo-Bardell, Bank och Niva. Det kändes som att bli dumpad. Man kommer ganska nära varandra på en sådan här långresa och alla tre är underbara människor.

…raggningsknep:
Jag får nästan aldrig mejl från tjejer, men i dagens tidning och på nätet har jag skrivit om Cristiano Ronaldo, Portugal.
Och nu regnar det in mejl från flickor i hela landet. Dessvärre vill de bara diskutera Ronaldo…

…sista pengar:
Taxin till flygplatsen i München kostade 80 euro, efter det hade jag 21 euro och 65 cent kvar.
En Jack Daniel’s (saknar sån i min whiskysamling) på flygplatsen kostade 21 euro och 50 cent. Sedan kan ni räkna ut själva hur många cent jag har kvar.
Har nu skrivit reseräkningen för 34 dagar på resande fot, det är ett och annat kvitto och en och annan krona man ligger ute med, runt 40 000 skulle jag tro.

…betyg:
Jag är nöjd med min egen insats, men inte med lagets.

PS Nu går jag på sex veckors semester.