Tog en powerwalk med Bank från landslagets pressträff genom den vackra staden Göteborg. Visade sig att Simon behövde köpa en ny skjorta och bad mig följa med. Eftersom ”följa med och shoppa” är något av det absolut tråkigaste man kan göra föreslog jag att jag skulle ta en kopp kaffe medan Simon köpte sin skjorta. Simon lovade att det skulle ta sex minuter.

Vad som sedan hände finns två versioner och en diskussion om.

1. Banks version:
Jag köpte en skjorta och fyra tröjor på tolv minuter vilket måste betraktas som snabbt. Dessutom var mitt kaffe perfekt tempererat när jag var tillbaka.

2. Lauls version:
Simon lovade att inhandlingen av en skjorta skulle ta sex minuter. Det tog tolv minuter och han köpte på sig betydligt mer än planerat. Shoppingrundan tog alltså längre tid än beräknat och innehöll inte mindre än fyra impulsköp. Ett bra exempel på kvinnlig shopping.

3. Diskussionen:
(Bank) – Visst, det tog lite mer tid än jag hade tänkt mig, men det är en gradfråga. Det tog ju extremt lite tid, jag var ohyggligt snabb i mitt handlande. Min shopping är också extremt okvinnlig så tillvida att den är inte ett dugg planerad. Den är spontan och snabb.
(Laul) – Men impuls- och spontanköp är väl utmärkande för en kvinnlig shopping.
(Bank) – Nej, en kvinna provar kläder, undersöker, går tillbaka, prisjämför, har en tydlig tanke när hon går in i affären. Min tanke var: ”en skjorta på sex minuter”. Jag går ut med fem plagg efter tio och en halv minut, ett strålande resultat. Och synnerligen manligt. Hur hade du handlat?
(Laul) – Öhh… om jag skulle göra det snabbt, eller vadå?
(Bank) – Nej, det här är del två i vår serie ”Säg mig hur du shoppar och jag ska säga vem du är”. Hur handlar Robert Laul?
(Laul) – Han handlar innan han ska på fest.
(Bank) – Planerat? Du tänker ”nu ska jag ha en blå tröja”.
(Laul) – Nej, jag tänker att ”kul att gå på fest, nu ska jag ha några nya kläder”. Det slutar med ett inköp som gör sig för den typ av tillställning jag ska på. Ofast en luvtröja och ett par schysta brallor.
(Bank) – Väljer du butik?
(Laul) – Nej, egentligen inte.
(Bank) – Du har aldrig haft en ”shopping sprea” som man säger i England, alltså att du kommer ut med en kasse som väger tungt.
(Laul) – Vad innebär det?
(Bank) – Att man handlar typ tre gånger om året, men tar i ganska mycket.
(Laul) – Jag skulle säga att jag handlar ungefär tre gånger om året, men tar inte i nån gång, för jag handlar inte så mycket kläder överhuvudtaget.
(Bank) – Inte ens underkläder?
(Laul) – Jag köpte faktiskt underkläder för första gången i mitt liv för en vecka sedan. Då köpte jag sju kalsonger på samma bräde.
(Bank) – Ska jag tolka detta som att du hade ett par innan?
(Laul) – Nej, jag brukar få i julklapp av farmor och mormor. Nu gick jag ut och köpte sju par dyra, fina märkeskalsonger.
(Bank) – Jag såg dem igår, de var rätt snygga.
(Laul) – Visst är dem.
(Bank) – De var, som en närstående profil skulle säga; svårt diviga.