Häng med på den här turen om ni orkar:

04.00 ringde klockan, in i duschen, packa det sista, en puss på flickvännen och ut till taxin som rullade mot Arlanda 04.45.

Stormvindar i Stockholmsområdet men planet lyfte i tid 06.50 och var framme i Paris strax efter nio. Hann skriva två artiklar på planet innan jag, Lur och fotograferna fick rusa mellan gaterna för att hinna med AF 460 mot Caracas. Skickade texterna till Stockholm via mobiltelefonen och fick uppkoppling bara sekunder innan dator och mobil skulle skickas genom säkerhetskontrollen.

Kycklingpasta och tiramisu sköljdes ner med champagne, rödvin och whisky samtidigt som jag klippte tredje delen i Mia Erikssons hemska berättelse Mias Hemlighet (fortsättningen på Gömda och Asyl). En sömntablett på det och jag sov som ett barn sista fem timmarna innan vi landade Venezuelas huvudstad vid nio på kvällen svensk tid.

Byte till inrikesflyg – kanonfint plan men jag tog en whisky för säkerhets skull – och nordväst vidare mot Maracaibo, en turiststad (nåja) nära havet med en snittemperatur på 38 grader dit landslaget anlände i går.

Klockan tolv svensk tid fick vi tag på en flygplatstaxi och en timme senare – efter en kringelkrokig resa genom kåkstäder och lyxkvarter – var vi framme vid hotellet. Eriksson på Bildbyrån fixade en ”på-plats-bylinebild”, blixtsnabb check in, på med datorn, skriva sista texten, trådlöst bredband i lobbyn, batterierna i datorn tog slut fem minuter efter mejlet gått fram.

Nu är klockan två på natten svensk tid (jag hittade en strömadapter till slut), och efter att jag provat restaurangen – dit jag ska NU! – har jag varit igång i 24 timmar. Då ska det bli skönt att sova.

God natt.