Blev en sväng i hotellbaren och vi gjorde det man tydligen inte ska göra i Venezuela – prata politik.
Men det gick lugnt till och av barpianisten fick vi bland annat lära oss att den i Venezuela mycket populära – och mycket socialistiska – presidenten Hugo Chávez, som ser Kubas Fidel Castro som sin gudfar, inte är folkets favorit i Maracaibo (där vi alltså befinner oss). Här är mannen som föll mot Chávez i valet – Manuel Rosales – störst.

Hotellbaren är värd ett eget kapitel; 14 våningar upp, glasväggar och ett snurrande golv. Där satt jag i går kväll med ett glas vitt och en bättre cigarr (nåja) och såg ut över Venezuelabukten i norr, kåkstäderna i söder, cityljusen i väster och oljeborrtornen i öster (Venezuela är världens femte största oljeproducent och här får man full tank för fyra dollar. Ändå lever 40 procent av befolkningen i fattigdom så Chávez har lite att jobba med…).

Venezuela är så här långt en väldigt trevlig bekantskap, även om vi ständigt får rekommendationer att inte vistas utomhus kvällstid.
– Här nöjer de sig inte med att råna, de dödar. För dem handlar det om överlevnad, som en svensk herre med venezuelensk fru berättade vid landslagets träning.

I kväll tänkte vi ändå bege oss ut till Maracaibo Bridge, en av världens längsta broar, 8 kilometer, som går rakt över Maracaibo-sjön där bland annat Lundin Oil borrar (heja AIK). Här ska finnas en fantastisk peruansk restaurang och vår taximan – som kör oss vart vi vill, när vi vill, för nästan inga pengar alls – är beställd till 18.30. I förmiddags försökte han inte sälja på oss öl – utan kyckling.

Ganska sömnig träning i dag och jag pratade med Roland Andersson och Rami Shaaban efteråt. Andersson tyckte att Per Nilsson och Daniel Nannskog imponerat mest så här långt, medan Olof Guterstam av naturliga skäl (superettan) har haft det tyngre.

På söndag är det match och det verkar faktiskt vara en del intresse i stan. Det är Venezuelas första landskamp på hemmaplan på ett bra tag och till sommaren arrangerar landet Copa America. Men större än basebollen blir fotbollen aldrig här.

Solen bränner på rätt bra vid ekvatorn, jag kommer att vara brun och fin när jag kommer hem. Lur på konkurrenten har det värre, han har köpt sig en skottsäker solkräm (faktor 45).

Nu dags att jobba lite.