Spelade i dag min sista riktiga fotbollsmatch när Vasasällskapet slog Ingarö med 2-1. Det var mulet och grått, matchen (årets sista) betydde egentligen ingenting och coachen hade återigen placerat mig på bänken.
Jag kom in i andra halvlek, hade några bollkontakter och en halvchans, sedan var matchen slut – och karriären också.
Jag vinkade åt de 23 personerna på läktaren, kysste Stadshagens konstgräs, skakade hand med coachen, önskade killarna lycka till i division fyra och satte mig i en taxi hem.

Där ångrade jag mig. Jag lirar nog fan nästa år också.

– Han är en för bra fotbollsspelare för att spela på en kant, sa TV4-Billy Ohlsson om MFF-Junior.
Okej, ska vi höra om Ronaldinho, Messi och Man U-Ronaldo håller med?

Malmö skulle haft straff i 37:e minuten – det kan väl ingen protestera emot? – annars kändes Blåvitts seger aldrig hotad.

I och med segern har Änglarna satt en ordentlig press på Djurgården och Kalmar – men inget är klart.

Stenberg på Gryningspressen gjorde avbön häromveckan, själv trodde jag inte heller på Blåvitt utan tippade de åtta.
– Jo jo, men du tippade som en gentleman. Som journalist tippar man aldrig det lag man håller på, utan ger motståndarna en sista chans, förklarade farsan.

Vet inte riktigt om jag köper det resonemanget, men just den här kvällen ska farsan och jag steka en köttbit, öppna en bättre flaska chilenskt och må ganska bra ett tag.

Medan vi väntar på att Wallerstedts vänstervolley ska landa.