Jag hade packat in den dyra romen – som min svenske vän Lars i Costa Rica fixat till farsan – i både papper och kläder. Jag hade lagt den i den stora resväskan, den som INTE är handbagaget. Jag blev alltså inte särskilt orolig när damen i inchecken tittade misstänksamt på mig och undrade om jag hade nån alkohol i väskan.
– Yes, one bottle of costarican rum.
– Then you have to open your bag, please…

Sedan såg jag inte mycket mer av den romflaskan. Flyger man United Airlines måste alla spritflaskor paketeras in i ett särskilt, vätskeuppsugande papper, och den enda affären i LA som sålde detta papper hade stängt på söndagar, upplyste damen i inchecken.

Amerika är ju fantastiskt!

Jag gjorde ett tappert försök att smuggla in flaskan via handbaget men ertappades och fick lämna ifrån mig den fina och högst personliga presenten. Övervägde ett tag att sänka den på stående men det hade blivit en jobbig flygresa då – för mina medpassagerare…

Nu sitter jag här och filar på en topp tio-lista över sådant som ofta gör en irriterad, för att inte säga förbannad:

1. Flygresor.
2. Flygpersonal på amerikanska flygplatser.
3. –
4. –
5. Legitimeringsregler på amerikanska pubar och restauranger.
6. –
7. Madsen.
8. –
9. –
10. –

Förslag?

Till sist; mina tankar om årets januariturné. Har jag rätt?