Rundtur i dag på spelarhotellet Villa Sassa.
Laul brydde sig förstås inte om att gå med på den guidade touren utan satt och väntade ut spelarna som skulle komma. Så hade han ju också bott fler nätter på Villa Sassa än vad landslaget gjort fram till i går.
Jag hakade på rundturen som leddes av Lasse Richt.
Det brukar alltid heta att landslaget bor bättre och bättre för varje mästerskap. Men inte den här gången.
”Bremen (VM 2006) var bäst”, medger Richt.
Daniel Andersson håller med Richt, medan Chippen rankar Cascais (Portugal-EM 2004) som etta, Bremen tvåa och Lugano på sista plats.

Rummen på ett hotell brukar som bekant se likadana ut. Men på Villa Sassa är det tydligen stora skillnader mellan rummen.
Tänkte att det kunde vara intressant att veta vem som då får välja först. I handbollslandslaget får ju det paret (i handbollen har man inte råd att bo en och en) som har flest landskamper välja först och sedan går det i fallande ordning.
En ordning som följs väldigt strikt.
Men i fotbollslandslaget är det andra bullar.
”Det är jag som bestämmer”, säger Richt.
Han säger sig känna alla så väl att han vet vad respektive spelare vill ha.

Dagens mixade zon med sex spelare var alltså på hotellet.
Innan de sex beordrade spelarna kom ner till minglet/mixade zonen sa Richt att det kunde bli fler spelare, ”några frivilliga”, då övriga truppen också var vidtalade.
Det kom förstås inga fler.
”Man hoppas ju alltid”, sa Richt lite… trumpet.