Cesc Fàbregas hade alltså aldrig slagit en straff tidigare framkom det när jag och några engelska murvlar fick två minuter med honom i mixade zonen. På frågan varför han då slog den sista och avgörande ryckte Cesc på axlarna och sa:
– Det var den vinnande straffen.

…skön snubbe och det blev ett bra snack där jag sparat några citat som kommer att gå i morgondagens tidning, precis som jag sparade en del snack med Bilyaletdinov som gav den här artikeln om Rysslands framgångsrecept.

Sovmorgon i dag, sedan promenad i ett stekhett Wien, en stad jag inte har mycket till övers för. Allt är stort och stenigt, torrt och kantigt, jag har inte sett en blomma på två dagar. Vägarna är gigantiska och tar evigheter att korsa och allt ser likadant ut, det finns inga bänkar nånstans. Till slut hittade jag i alla fall en fontän jag kunde slå mig ner vid och tänka på livet.

Tivolibesöket är uppskjutet eftersom Bank ska på opera. I stället får jag och Niva leta upp ett bättre kök och lägga upp strategin inför semifinalerna.