På gårdagens presskonferens sköt jag av ett par frågor till Gråskallen om EM. Kanske skåpmat, de fick nämligen inte plats i tidningen där vi istället fokuserade på att spelsystemet ligger fast trots spelare som vill byta.

Jag kör frågorna här i stället och låter Niva såga Gråskallens svar:

Gråskallen: – Vi gjorde två väldigt bra matcher där vi tog ut max av laget och olika spelare, sedan nådde vi inte upp i form eller ork, oavsett det var fysiskt eller mentalt, i sista matchen. Det händer ibland och gör man inte en toppmatch på den nivån, då förlorar man väldigt lätt.
Lauler: Ni sprang mindre än Ryssland i förlustmatchen, trots att de hade mer boll.
Gråskallen: – När det gäller löpinsatsen var det marginella skillnader mellan lagen.
Lauler: Men oftast brukar ju laget med mest boll behöva springa mindre?
Gråskallen: – Jag vet inte om du kan säga det generellt, så noga har jag inte delat upp det. Både Spanien och Ryssland löpte till exempel väldigt mycket under EM.
Lauler: Var det något i den statistik som kom efter EM som fäste, som du tagit med dig (Sverige hade bland annat minst antal avslut på mål av samtliga lag)?
Gråskallen: – Nä, det tycker jag inte. Den var ganska logisk. Vi spelade mot ett defensivt Grekland där vi inte kom till så många avslut. Vi mötte ett Spanien som i mina ögon kanske är världens bästa lag i dag. Vi skapade tillräckligt antal målchanser med tanke på motståndet. Sedan gjorde vi en mindre bra match mot Ryssland. Statistiken stämmer med mitt synintryck från matcherna.
Lauler: I efterhand har ju flera spelare pratat om att 1-2-målet mot Spanien blev mentalt jobbigt att bära inför matchen mot Ryssland.
Gråskallen: – Jag kan inte skylla ifrån mig något på våra förberedelser mellan Spanien- och Rysslandmatcherna. Sedan är det klart, att förlora sådär, det är möjligt att det påverkade.
Lauler: Var du överraskad av Rysslands turnering?
Gråskallen: – Nä, jag sa redan efter Rysslands match mot Spanien att snudd på ett oavgjort resultat varit mer rättvist. Så vi var fullt medvetna om Rysslands kvaliteter.

Nivas sågning:
”Ska det svenska landslaget spela bra så måste det svenska landslaget springa mycket. Jag sa det inte – det gjorde Tommy Söderberg inför EM 2004:
– För att det taktiska ska bli bra så måste man vilja ta steg. Vi ska löpa 15 000 steg på en match där varje steg är ungefär en meter. Gör vi det springer vi mest bland alla lag. Fotboll handlar så otroligt mycket om att våga löpa.
Lagerbäck pratar om ”marginella skillnader”, men jag köper inte det.
Mot Ryssland snittade de svenska spelarna 10 6000 meter, eller 10 600 steg med Söderberg-mått.
Varje enskild spelare missade landslagets egen ledstjärna med nästan en halvmil, och sett över 90 minuter lät också varje enskild spelare sin ryska motsvarighet springa tre gånger fram-och-tillbaka mellan straffområdena medan de själva stod stilla.
Under EM sprang inte längre Sverige längst av alla lag – i stället tillhörde vi plötsligt de lag som sprang kortast.
Som jag skrev redan under EM: där har ni en av de allra största orsakerna till vårt misslyckande”.