Snacket om att det bara är ett fåtal som missköter sig och att spelare och ledare därför ska tacka fansen faller väl ganska platt när man ser jublet när bomben smäller av vid AIK:s målvakt på den här filmen?

Eller tolkar jag det fel?

Jag håller med om att det är ett fåtal som förstör, visserligen ett ganska stort fåtal, men ändå. Jag hör också buropen, och förstår att det finns väldigt, väldigt många i den där klacken som avskyr det som händer, men att isolera det till ett problem som handlar om i storleksordningen 15-20 personer är bara larvigt. Därför tycker jag att Hammarbys VD Michael Andersson och förbundsordföranden Lars-Åke Lagrell gör rätt som sätter ner fötterna i frågan.