Håkan ”Ior” Ericson är namnet för dagen, i alla fall i Djurgården, där han nu pekas ut som managern Göran Arals förstaval sedan Magnus Pehrsson fallit bort. Om inget oförutsett inträffar blir alltså Ericson och Zoran Lukic nya tränare i Dif, även om jag tror att det dröjer längre än en vecka innan Aral har allt klart.

Ericson nämndes som en coming man i Nacka FF i slutet av 90-talet, men gick in i väggen. Ironiskt nog tränade jag med Nacka just i den här vevan, laget hade ramlat ur norrettan, det var vintern 2000, jag bodde i Stockholm för två månaders praktik på tidningen Slitz och Ljungskile ordnade ett träningsutbyte med Nacka så jag inte skulle missa hela försäsongen (jag hade faktiskt valet att träna med AIK eftersom dåvarande LSK-tränaren Janne Jönsson var god vän med dåvarande AIK-tränaren Stuart Baxter men nu blev det Nacka i stället). Grabbarna i Nacka var nöjda med Håkan som jag har för mig använde ett 3-5-2-system emellanåt.

När han senare klev in i IFK Norrköping byggde han bakifrån, ett klassiskt 4-4-2 med fokus på defensiven och hög aggressivitet, men fick kritik för att han experimenterade, framför allt på mittfältet. Ericson tog över sommaren 2002 men lyckades aldrig rädda kvar Norrköping i allsvenskan. Och efter bara ett halvår i superettan blev han sommaren 2003 av med tränarjobbet helt. Turbulensen i Norrköping var stor på den här tiden (också) och jag tror inte att man ska hänga Ericson ensam för misslyckandet. Efter det har han haft en bra karriär på Svenska Fotbollförbundet som tränarutbildare.

Däremellan inträffade dock en märklig incident. Ett antal IFK Norrköping-spelare uttalade sig anonymt och ville ha bort Ericson som tränare. Följande är klippt ur Sportbladet december 2002:

”En händelse som flera spelare reagerat starkt på inträffade i mitten av augusti. Håkan Ericson var irriterad på att det gnälldes i truppen, på allt från maten till videogenomgångarna i samband med träningar, och beslutade sig för att ta i tu med saken.
– Plötsligt stod han bara där i omklädningsrummet med en död Ior i en snara runt halsen, berättar en spelare.
– Han hängde upp den i taket och berättade att den som gnällde på någonting skulle bli veckans Ior och få den upphängd på sin krok.
Håkan Ericson förklarar sitt agerande:
– Jag ville mota Olle i grind, det hade börjat smågnys på allt möjligt efter lite negativa matcher. Det här är en sak jag funderat ett tag på att ta fram, i sagorna om Nalle Puh är ju Ior alltid den negative och de stämningarna ville jag inte ha i truppen. Den som
gnällde skulle få veckans Ior, givetvis med glimten i ögat, men det skulle även utmärka vem som var negativ.
Du tror inte att spelarna upplevde det som ett hot?
– Nja.. men samtidigt – det var lite det som var min tanke med det. Om en spelare börjar smågnälla drar det ofta flera med sig en till och gnäller tre, fyra stycken drar det lätt med sig hela truppen.
Efter en dryg vecka gjorde spelarna uppror: Ior kastades i papperskorgen”.

Vem som blir första ”Veckans Ior” Djurgården återstår att se.

Ändå tror jag att Ericson kan bli bra för Djurgården. Klubben behöver stabilitet och den röda tråden Aral-Ericson-Lukic kan ge just det. Det är vad Djurgården under några år saknat. Men jag vidhåller att ser man till dagens trupp kan det dröja många år innan Dif är ett topplag igen.