Bosse Andersson har kallat till presskonferens i kväll klockan sju och precis som jag skrev i min artikel i dag – ”I samband med att Aral tar över som manager försvinner också mångårige klubbdirektören Bosse Andersson. Detta väntas bli offentligt i samband med att ”Super-Bosse” har klart med nytt jobb” – kommer han där att meddela att han lämnar Djurgården. Vad han har på gång vet jag inte, men jag tror att han lämnar fotbollen helt. Men det är alltså en gissning.

”Super-Bosse” är en profil som kan ge och ta. Han har bluffat mig rakt upp och ner, men han gjorde det i alla fall på ett sätt man kunde acceptera. Som när jag fick nys om att Jesper Blomqvist var på gång till Dif, Jesper hade synts på kansliet och jag ringde upp ”Super-Bosse” som garvade och sa att Blomqvist bara varit där för att hämta biljetter till Iron Maiden som skulle uppträda på Stadion i samma veva. Någon vecka senare skrev Blomqvist på för Djurgården, däremot gick han mig veterligen aldrig på Iron Maiden-konsterten.

Att ”Super-Bosse” försvinner är resultatet av en intern maktkamp där styrelsen med Bosse Lundquist i spetsen tillsatt Göran Aral som manager och erbjudit Andersson en tjänst med mer administrativa uppgifter. Den var han aldrig intresserad av. Jag tror dock inte att ”Super-Bosse” kommer starta något ordkrig med Djurgården på kvällens presskonferens, även om han självklart är bitter över på vilket sätt han nu knuffas undan efter 16 år i föreningen.

Det går heller inte att klandra styrelsen utifrån den information jag sitter på. Den gamle värvningskungen har inte lyckats särskilt bra i sina rekryteringar senaste åren, varken vad gäller tränare eller spelare. Föreningen behöver mer än någon annan en nystart och att den skulle ske utan ”Super-Bosse” som högsta sportsligt ansvarig är lika logiskt som väntat.