Intensiv dag med inspelning och klippning av Laul Calling som ligger ute från och med i morgon klockan tolv. Blev ett lyckat program där ni bland annat träffar Bayern Münchens svenske ungdomsproffs Oscar Lewicki, 16, som lämnade Malmö FF i september. En trevlig kille som spelar i Bayerns A-lag om fyra år och då också har börjat känna på svenska landslaget. Om han själv får drömma, alltså.

Mitt i allt detta kom uppgifterna ut att Andrée Jeglertz tar över Djurgården och det som var nära i förmiddags beskrivs nu som mer eller mindre klart. Så kommer det också att bli. I mitt förra inlägg gjorde jag ingen jämförelse mellan detta val kontra Håkan Ericson/Zoran Lukic…jag reflekterade bara över det märkliga i att nytillträdde managern Göran Arals första förslag ratades av styrelsen (med reservationen OM dessa uppgifter stämmer). I min värld ska en manager ha full frihet att välja de personer han anser är bäst utan att styrelsen lägger sig i. Extra intressant blir det i en klubb som Djurgården där just den här diskussionen varit på tapeten tidigare om hur bestämmandet egentligen ser ut.

…å andra sidan ger Håkan Ericson en annan bild på sportbladet.se om varför han föll bort som Dif:s huvudspår.
– Jag protesterade emot den nya organisationen, jag kände mig inte helt hemma på den som de i Djurgården tänkt sig.

Men jag vet inte, jag har svårt att se att Håkan Ericson tackade nej till att ta över Djurgården oavsett hur organisationen nu skulle se ut.

…annars tycker jag som alla andra, att Andrée Jeglertz är väl värd den här chansen, utan att jag har någon närmare koll på honom, han har ju trots allt jobbat med damfotboll.