Erik mejlar en skön historia från EM 2004:

”Tjena Laul, din blogg knäcker både Birro och Ekwall tillsammans, trots att de är lite bättre klädda. När du tar upp EM 2004 kan jag inte låta bli att dela med mig av det sjukaste idrottsminnet jag varit med om.

Jag och tre andra superswedes var nere i portugal 2004 och förutom de fyra oförglömliga matcherna (när kommer vi ha ett sånt mästerskap igen?) hann vi med en heldag med landslaget på en golfbana i Fao utanför Porto. Vi bodde på ett vandrarhem i den lilla byn som låg långt ute på vischan där det inte fanns mer än två sardiner, tre tanter och en vissen palm.

Efter en sen middag var vi törstiga och frågade några lokala förmågor var närmsta spritbutik låg. De barmhärtiga portugiserna visade oss vägen men blev nyfikna på mitt armband (mycket stilfullt blågult svettarmband) och frågade om vi kom från Sverige. De skulle nämligen anordna en heldag för det svenska landslaget dagen därpå vid en golfbana utanför byn. De var mycket hemlighetsfulla och sa att vi inte fick sprida detta vidare eftersom ingen press eller dylikt skulle vara där, vi försäkrade portugiserna om svenskars höga moral och vandrade kvittrande hem.

Nästa dag gick vi dit i våra matchtröjor och efter ett tag trillade spelarna in en efter en. Vi gick runt där hela dan, fick våra tröjor signade (vi fick fråga Zlatan om hans autograf medan Petter Hansson frågade oss om även han fick skriva) käkade lunch med spelarna (för övrigt en buffe som Anders Svensson var mycket förtjust i).

Allbäck förklarade hur han hörde den svenska nationalsången sjungas när han sparkade in 5-0 målet mot Bulgarien…Chippen ville fixa frisyren fem minuter innan vi fick ta ett kort…Mellberg stänkte vatten på alla med sin vattenskoter…Ljungberg försökte sno Anders Svenssons kamera för att kolla hemliga bilder…
Ciao!”