…Hammarby först och lite mer pedagogiskt uppställt:

Kristoffer Björklund – Dembo Touray…1-0.
David Johansson  – Patrik Haginge…2-0.
Christian Traoré – Toni Kuivasto …2-1.
Igor Armas – Kebba Ceesay…3-1.
Emil Johansson – Petter Gustafssson…4-1.
Sebastian Castro Tello – Christer Youseff…4-2.
Mikkel Jensen – Andrej Komac…5-2.
Louay Chanko – Daniel Sjölund…6-2.
Fredrik Söderström – Hrvoje Milic…7-2.
Nathan Paulse – Mikael Dahlberg…8-2.
Charlie Davies – Johan Oremo…9-2.

Nio hammarbyspelare var bättre än sin motståndare mot bara två för Djurgården – då blev det 3-1 till Bajen.

…men man ska inte glömma att det var två bottenlag som möttes och jag drar inga större slutsatser av Hammarbys seger.

Det ska man också tänka på när man diskuterar matchkvaliteten. Eller som jag sa till min vän och kollega Johan Flinck.
– Du får tänka på att det är två bottenlag som möts.

…det är nämligen lätt att glömma det och mot den bakgrunden var det en ganska bra match.

Nathan Paulse gav Hammarby alternativ och gjorde ett mål som borde ha godkänts. Min spontana reaktion var direkt att bollen var inne men jag lastar ändå inte domarteamet. För det första är det omöjligt att begära att någon av dem ska hinna till en position där det går att avgöra saken. För det andra, som bollbanan blev, är det betydligt enklare att avgöra från en högre position, till exempel på läktaren.

…målkameror? Äh, vad ska vi då snacka om på lunchen?

Att Örebro inte är något dåligt lag har jag tjatat om ett tag och det visades på nytt mot Helsingborg. Jag anar också vad som rörde sig i Henkes och kompanis huvuden på flyget hem; ”Fan, ska vi vara ojämna HIF i år också!?”.

Blåvitt gjorde som väntat vad som behövdes på Nygamla medan det finns anledning att avsluta så här igen: kommer Öis att ta några poäng alls i år?

…eller kanske så här; kommer Marcus Allbäck att göra några mål alls i år?