Özil – en Harbuzi med speed
avSå blev det till slut Tyskland som tog hem U21-EM. Jag tippade tyskarna som slutsegrare ganska tidigt, ändrade mig visserligen två gånger: hade Spanien ett tag innan turneringen, bytte till Italien och sedan till Tyskland när jag sett en omgång. Det är okej när det gäller U21 eftersom man inte har den blekaste vad det är för spelare nationerna kommer med.
Niva – som bytte från Serbien till England – hade en tyngre kväll, utsänd på Malmö New Stadium och allt.
Mesut Özil hade jag också – tror det eller ej – koll på. Enbart för att Marcus Berg nämnde just Özil när jag frågade vem som kunde hota honom i kampen om turnerings bästa spelare, men ändå. Özil är en Labinot Harbuzi med speed.
När man trodde att man sett Michele Liuzzi för sista gången, vad händer då? Jo han dyker upp i rosa kavaj för att ta emot folkets hyllningar på innerplan i pausvilan Tyskland-England. Liuzzis insats under EM bestod i att han scoutade Italien. Ni minns hur det gick.
Enligt Jörgen Lennartsson är Sverige de moraliska mästarna (vad är det för ett uttryck egentligen?) och jag hade gärna sett en final mellan Sverige och Tyskland. Jag kan sträcka mig till att det hade varit den moraliska finalen.
…apropå Lennartsson verkar min artikel inte nått hela vägen hos alla läsare. Förbundskaptenen är högste ansvarig. Han kan när som helst ta en spelare av planen. Därför borde Lennartsson sagt efteråt: ”Med facit i hand var det ett misstag att vi inte tog 18-årige Söder av planen när vi såg hur han haltade och knappt kunde röra sig. Jag delar ansvaret med läkaren”. I stället blev det en situation där läkaren hävdade att han inte gjort något fel, och Lennartsson hänvisade undantagslöst alla frågor till läkaren. Hur alla ni som gnäller kan tycka att det är ett okej agerande övergår mitt förstånd.
Nu är U21-EM helt slut. Nästa insats i ett fotbollssammanhang blir lördag, Hammarby-Trelleborg. Enligt vår gamle mentor Lasse Sandlin måste man alltid skriva första allsvenska matchen efter ett mästerskap. Detta för att stå kvar med fötterna i myllan och inte sväva iväg på grund av all fin fotboll man sett. Just Hammarby-Trelleborg känns perfekt i det sammanhanget.