Tillbaka i Sverige och på redaktionen efter ett par rätt sköna semesterdagar på Malta. Då kastas man rakt in i en allsvensk bottenstrid som på vissa sätt är ännu mer dramatisk än guldstriden. Läser att Hammarby-fans krävt VD:n Michael Anderssons avgång genom att skrika på honom vid hans bil, men att det skulle hjälpa Bajen i deras utsatta situation har jag svårt att se. Ikväll ser Niva och jag Djurgården på Stadion, och ska Djurgården lösa det här får de allt börja samla trepoängare med tanke på deras historiskt usla målskillnad.

Noterar också att debatten gått hyfsat hög efter Zlatans fulattack, både Ledstjärnan och Lund skriver klokt i ämnet. Jag blandar mig inte i diskussionen mer än så utan konstaterar att landslagschefens agerande är ett bra exempel på det svenska fotbollslandslagets värderingar.

Nu är det dags att dra upp linjerna för höstens säsong av Laul Calling.