Oavsett var man har sina sympatier och oavsett hur mycket elände vissa supportrar ställt till med kring Hammarbys matcher samt hot och jävelskap mot personal går det inte att komma ifrån att nästa års allsvenska blir lite fattigare.

Mjällby och Åtvidaberg i all ära men svensk fotboll behöver klubbar som Bajen för att det ska bli drag runt serien. Det kommer det så klart att bli ändå – men inte samma drag, i synnerhet inte i Stockholm utan det är som Lars-Åke Lagrell skulle ha sagt: ”Inte bra för svensk fotboll”. Det går inte att komma ifrån.

Hammarby har bara sig själva att skylla, de har genom olika felbeslut skapat en nedåtgående spiral under senaste två-tre åren som snurrat allt fortfare. Med tanke på vissa fansreaktioner under årets säsong kanske det på något sätt är nödvändigt att Hammarby får börja om från början. Klubben hade inte haft muskler att resa sig och nå en topplacering 2010, då hade det troligen blivit ny bottenstrid – och nytt kaos.

Hammarby har en hyfsat välfungerande ungdomssatsning i form av HTFF, de har en ny arena på gång, de har alla möjligheter att komma tillbaka. Om Bajen gör rätt saker kan komma tillbaka med kraft – men det lär nog dröja ett par år.

Tårar var det också på Olympia. Bilderna från TV4 på en gråtande Henrik Larssons efter sista matchen var starka och gripande, det måste jag medge. Henke hyllades och HIF förtjänar cred för att de gjorde avskedsmatchen till något mäktigt. Jag förutsätter att Sten-Inge regisserat tillställningen?

För att knyta ihop dagens säck: ni har väl sett Erik Hamréns möte med den norska skolklassen? Det skiljer en del mellan honom och Lars Lagerbäck – eller tror ni att Lasse Lager rörts till tårar över detta?

…men som jag skrivit tidigare; tro inte att vi blir av med Larsson bara för att han slutar lira. Om fem-tio år står han där som förbundskapten för vårt blågula landslag – med Tord Grip som assisterande.

Annars står vi där vi står: Blåvitt vs AIK och Öis vs Djurgården. Söndag blir en ovanligt intressant dag.

Själv kommer jag att göra fajten på Gamla Ullevi och jag måste säga att jag har inte varit så laddad för ett jobb sedan åttondelen mot Tyskland i VM 2006. Mycket, mycket mer inför matchen i fredagens Laul Calling som gästas av ingen mindre än AIK:s succétränare Mikael Stahre. Jag är glad och stolt över att han tackade ja till vår inbjudan.