Upptäckte när jag kom hem att min kyl bestod av ett övergivet ägg och inte så mycket mer. Drabbade i och för sig ingen undernärd men visst hade även jag behövt annat än naglarna att gnaga på under rysaren mellan Chelsea och Inter.

Jag vet inte vad ni såg på Stamford Bridge men jag såg ett krig där 10-15 man var beredda att gå genom ben och blod för att gå vidare i Champions League. 

Avundades inte domaren Wolfgang Stark. Hur många frisparkar, varningar och straffar missade han? Men med tanke på den laddning och intensitet båda sidor stod för lät han lagen sätta nivån och båda verkade nöjda med det. Även om jag kan förstå att Chelsea känner sig bortdömda – igen. Det som hände på framför allt flera av Chelseas hörnor var inte fotboll utan rugby.

…tur för Martin Hansson att han inte fick den här fajten.

Men Didier Drogba ska nog gnälla mindre på domarna och mer se till vad han själv uträttat senaste tiden när det verkligen gällt något.

Efter första mötet skrev jag i den här bloggen: ”Var då slutresultatet 2-1 till Inter rättvist? Ja det var inte orättvist i alla fall. Och Cech skadad. Min slutsegrare Chelsea är nog lite skakade inför returen. Tänk om Mourinho skickar ut Chelsea, vilken grej. Sett till kvällens match är det ett bättre Inter än jag sett någonsin tidigare i Champions League. Den fart som laget så ofta saknat finns nu på ett antal offensiva positioner”.

Det pratades oerhört mycket efteråt om Mourinho och taktik och att Chelsea inte kom upp i normal kvalitet (jag köper att de inte är i sin bästa form) men då glömmer man samtidigt att Inter för första gången på år och dag har ett lag med speeden och fysiken att utmana de bästa. De ska bli intressanta att följa framöver i turneringen.

…givetvis en hel del taktik också. Sneijders fantastiska bollar ”i blindo” mot Maicon, Eto’o och Milito var hela tiden ett hot och till slut gav det resultat. Ingen slump. Ur svenskperspektiv naturligtvis också anmärkningsvärt att när Zlatan byts mot Eto’o plus nästan 500 miljoner kronor så svarar Inter för sin största bedrift på länge. Samt att det är Eto’o som avgör genom att ta med sig bollen i flykten och avsluta klinsikt.

Viss upprättelse fick nu hårt kritiserade Serie A genom att Inter skickade ut en av förhandsfavoriterna. Hur dryg ska inte att the Special one bli efter detta och gärna för mig – det är underhållning på hög nivå (så länge man slipper jobba alltför nära honom). Humor att ställa sig mitt framför kameran och hälsa på alla Chelsea-spelare när de skulle springa in på planen. Det hade Mourinho säkert blivit stämplad som pajas för om Chelsea vunnit.

Sex lag är vidare i Champions League och jag har endast prickat tre i mitt hårt kritiserade tips från december eftersom CSKA Moskva samtidigt slog ut Sevilla. Nu börjar kritiken kanske bli befogad.

Så vad händer i morgon i den här överraskningarnas Champions League? Ett favoritfall till? Fröken Frändén bloggar intressant om läget i Barcelona inför mötet med Stuttgart.

…annars är väl drömfinalen rätt given…Barca vs Inter…?