Då sitter man i rävsaxen då.

Min favoritlagslista – den har gällt så länge jag kan minnas – ser ut så här:

1. Brasilien.
2. Argentina.
3. Sverige.
4. Tyskland.
5. England.

Men under den här turneringen har jag fått starkare och starkare känslor för Tyskland och kanske framför allt Klose. Nu ställs det tyska anfallsfenomenet mot min störste barndomsidol jämte Zico; nämligen Diego och hans Argentina.

Jag har ingen aning om vad jag kommer att känna på lördag vid avspark. I normala fall borde det vara Argentina. Jag har Diegos tröja nummer tio på mig i skrivande stund. Men jag kan heller inte blunda för min växande kärlek till Tyskland och Miroslav. Jag kan inte bestämma mig, jag kan inte ta ett beslut. Det enda jag vet är att vid avspark så kommer jag att känna vad som gäller.

Det finns två andra aspekter.

Jag har tippat Tyskland som VM-vinnare. I final mot Brasilien. Det är alltid kul att tippa rätt. Men den final jag helst vill se är självklart Brasilien-Argentina. De har aldrig möts i en VM-final. Nu kan de inte mötas förrän i VM-finalen.

Argentina måste skicka ut både Tyskland och troligen Spanien. Brasilien måste skicka ut Chile, troligen Holland och Uruguay/Ghana.

Från matchen Argentina-Mexiko fick vi en ny domartavla att diskutera, Tevez 1-0 var offside som ni såg. Men precis som i eftermiddags känns det ändå som att det bättre laget vann rättvist. All heder till Mexiko som charmat oss under VM. De inledde starkt igen. Men i dag var motståndet övermäktigt. Då går det naturligtvis inte att dessutom bjuda på ett mål, Higuains 2-0.

Tredje målet (Tevez igen) var varken domartavla eller bjudning, det var VM:s mäktigaste distansskott.

Debatten om målkameror mullrar vidare, jag förstår inte vad det är för fel på idén med straffområdesdomare? Förutom att det införs först till hösten.

Problemet med målkameror är att fotbollen i så fall inte kommer fungera enligt samma förutsättningar överallt på ett väldigt grundläggande område. Alla länder och arenor kommer inte ha möjligheten till videoövervakning. Dessutom tar det tid. Med tanke på hur spelare gnäller över allt mellan himmel och jord lär det sluta med att varenda situation ska granskas. Samt att fotbollens regelsystem går från att vara bedömning till exakt vetenskap. Däremot en straffområdesdomare som gör sin bedömning är vettigt.

Personligen blir jag inte särskilt upprörd över vare sig en domarmiss eller en filmning. Det är en del av spelet. Men jag förstår och respekterar att andra tycker annorlunda.

Fortfarande inget mål från Messi. Han försvann ur matchen i andra halvlek men låg innan dess bakom mål och hade ett par briljanta instick som satte lagkompisarna i bra lägen. Om vi ska dra en historisk parallell till Maradonas -86-VM klev han in i målprotokollet på allvar först i kvartsfinalen (även om han gjorde ett mot Italien i gruppspelet). Messi har inte dominerat detta VM men hans insats är långt ifrån ett fiasko.

Spelkassan i vårt VM-program är tom. Tur då att jag spelade 3-1 till Argentina privat. Den satsade tjugan ger 140 kronor tillbaka. De skickar jag nu in i vår spelkassa, Leffe. Vi lever.

Framför allt lever VM. Argentina-Tyskland, herregud vilken kvartsfinal. En repris från 2006. Tyskland vann på straffar (så klart), sedan utbröt regelrätt slagsmål. Jag var på plats. Det som hände i paus mellan Argentina-Mexiko är en promenad i parken i jämförelse.