Vi börjar med en matchrapport från gräsmattan utanför Karlberg slott där vi grillade i går kväll. Ett gäng utmanade oss på fotboll. Vi ställde upp en offensiv fyra enligt spelmodellen 1-1-2: Printchefen längst bak, jag i en fri mittfältsroll, Fröken Frändén och Persson på hörnet där uppe. Klar 5-2-seger efter tre mål av en glödhet Frändén.

Resten av kvällen fortsatte i samma tempo. Om jag är lite darrig på tangentbordet i dag ber jag om ursäkt för det.

Jag brukar driva tesen ”Ut med blåbärsgängen – vi vill se de stora elefanterna marschera mot varandra”. Det hindrar inte att matcher mellan ”mindre” fotbollsnationer kan vara underhållande. Åttondelsfinalen Uruguay-Sydkorea till exempel. Jag höll en extra tumme för koreanerna, tycker de är charmiga, dessutom hade vi spelat på dem till kvartsfinal. Den platsen tar nu Uruguay välförtjänt. 

Men jag lider med Sydkorea. Inget gnäll, inget skådespeleri, inga protester. Får de ett domslut mot sig reser de sig upp och kör vidare. Men lika bolltrygga och kreativa som de är i sitt anfallsspel, lika naiva och virriga är de i sitt försvarsspel. Ska vi sammanfatta avgjordes den här matchen genom bjudningen vid Uruguays 1-0-mål. Och så klart Suárez individuella prestation vid 2-1, ett av VM:s vackraste mål.

Jag har tidigare varit inne på att Uruguay är det lag som imponerat mest sett till vad man hade förväntat sig. I dag avslöjades brister i defensiven, framför allt då mittbacken Godin lämnade planen efter första halvlek. Men med tanke på lottningen, de möter antingen USA eller Ghana i kvarten, har de givetvis ett jätteläge att nå semifinal.

Inför kvällens match har vi satt våra pengar på USA.