Efter i går är det skönt att luta sig mot den här artikeln från ganska exakt ett år sedan. Framför allt kul att läsa kommentarerna så här i efterhand.

Frågade ur-blåvitaren efteråt om han kunde drömma att Råsunda skulle sjunga ”Vi älskar Wernbloom”?

– Inte direkt. De sjöng inte så när jag blev utvisad här…, sa Pontus.

Är det någon jävel man unnar att hänga två baljor i en tävlingslandskamp är det Pontus Wernbloom. Det handlar inte om att han är från Göteborg (Kungälv)…inte enbart i alla fall…utan fråga vem fan som helst som träffat honom…Pontus är en rolig, varm och härligt spontan människa.

Boom Boom.

Sedan kan jag ändå tycka att Kim Källström ska spela från start i ett svenskt landslag.

Jag är svag för krigsmetaforer också. Så här motiverade Erik Hamrén att Wernbloom startade:

– Jag ville ha en krigare centralt på fältet.

Wernbloom – precis som inbytta Källström och Sebastian Larsson och kanske till och med Mikael Lustig –visade att de förtjänar att vara på planen när Blågult spelar. Vilken krönikör blir först med att kräva att Hamrén petar Anders Svensson och Johan Elmander?

…vi ska inte heller glömma bort att Adam Johansson gjort ett par bra insatser i allsvenskan senaste tiden.

Min matchhjälte är annars läkaren Anders Valentin. Elmander ville spela vidare efter sin obehagliga luftfärd, Valentin vägrade låta honom göra det, Hamrén kastade in Seb Larsson och resten är svensk inläggshistoria.

Hade tippat 1-0, det blev 2-0, tycker att Sverige imponerade offensivt i första halvlek (jo, jag menar första halvlek) men visade samtidigt sprickor i den defensiva fasaden, framför allt på Behrang Safaris vänsterkant och även på Lustigs högra. Detta mot ett beskedligt motstånd. Men sådan är skillnaden mellan Erik Hamréns fotboll och Lars Lagerbäcks.

Sverige är i dag ett lag som gör 1-0 i 51:a minuten efter ett 15-passningsanfall (om vi är snälla). Vi snackar nästan argentinsk klass (nåja). Men Sverige är också ett lag som höll på att bli straffade både en, två och tre gånger i första halvlek. Vi får leva med det. Och jag tror vi gillar det – även om matchen lika gärna kunde utvecklats till ett riktigt drama: glöm inte att det stod 0-0 i början av andra halvlek när Sverige gjorde sitt tredje byte för skada.

Efter 1-0-målet sjunker Sverige med laget och då kan Ungern inte längre hota.

Sammanfattningsvis: det var den start på kvalet Sverige ville ha, det var också den start Sverige skulle ha. Allt annat hade varit fiasko och elände.

San Marino kan kvitta, vi snackar 5-0, Holland är det stora nu, Sverige har börjat en inte nödvändigtvis helt spikrak marsch mot EM 2012 men ändå en marsch.

Det är mer än man kan säga om Finland. 0-2 mot Moldavien var pricken över. 

…nej förlåt, det här var naturligtvis fredagens grej).

Zlatan? Skriver en hel krönika om hans insats i dagens tidning.