För Malmö FF blev det en sådan match det i bland blir när man möter ett sämre lag som backar – du hamnar automatiskt i deras lägre tempo.

Ett jämförbart exempel är när Sverige mötte Malta borta i VM-kvalet förra hösten. Blågult kom undan med nöd och näppe, vann med 1-0 tack vare maltesiskt självmål. Det är ett svårförklarat läge att hamna i, kollektivet slås ut, spelare börjar jobba för sig själva, ibland gasar man på, ibland står man kvar och surar på fläcken. Den onda cirkeln är besvärlig att bryta.

…där och då är det skönt att ha en utpräglad måltjuv och nickspecialist som Jeffrey Aubynn att kasta in.

Vi får ge ”Rolle” att det var hyfsad fingertoppskänsla i bytena den här kvällen. Dardan Rexhepi gjorde inte heller bort sig direkt. Mycket handlade också om att BP till sist blev tvungna att flytta fram positionerna, det gick som det gick, tack och hej.

…och tack för det – guldstriden lever hela vägen in i mål. Trots att Malmö var illa ute är det fortfarande fördel MFF. 

Men sista matchen mot Mjällby blir en rysare där Malmö har något att förlora samtidigt som Helsingborg kan spela ut på Olympia. Dessutom saknas Ivo Pekalski, och om jag har statistiken rätt för mig vinner inte Malmö utan firma Figueiredo/Pekalski på mitten.

…å andra sidan är även Tobias Grahn och Patrik Rosengren avstängda för Mjällby, precis som Kalmar FF saknar Henrik Rydström. Dags att göra som i årets VM: bästa lagen i ”finalen”. Vad säger förbundet? Kanske kan spelare ”nollställas” efter x antal omgångar utan kort.

Om Agon Mehmeti lyckades trycka på rätt knapp efter sitt 2-0-mål är det en bild man vill ha. Fotografen lär jobba på Sydsvenskan. Bud från kvällstidningarna att vänta.

Snacka om att Guillermo Molins ville slå ”sin” straff men one touch-Danne var obeveklig: man ska göra jobbet hela vägen.

I morgon bitti spelar vi in Laul Calling med en i allra högsta grad aktuell gäst.

Sista ledtråden: avstängd.