Det är med arenachefer som med kvällstidningarnas väderlöp: de går inte att lita på.
När det nu garanteras att de allsvenska naturgräsplanerna är i bra skick till vårpremiären säger jag: det kan lika gärna bli samma kaos som i fjol.

Vem är jag att hävda det – Sportbladets självutnämnde svar på John Pohlman? 
Nej, långt ifrån.
Däremot har jag förkovrat mig en del i begreppet North Atlantic Oscillation, NAO, via Pohlmans utmärkta väderblogg (!) på internet. Det går att invända mot att den gamle SVT-ikonen har startat en blogg, å andra sidan är det inte han själv som skriver utan yngre förmågor vilket känns tryggt: John Pohlman ska helst inte sänka ner sig i bloggträsket.

I alla fall, prognosen är att det blir kallare än normalt februari-mars-april på grund av negativt NAO som är atlantiska luftströmmar som ger högtryck på Grönland och Island och kallt och mycket snö i Skandinavien. I bästa fall handlar det bara om ”en till två veckors vinterförhållanden i mars och april”.
Men det är just det som är det förrädiska.

Den kritiska perioden för en gräsmatta är en ny köldsmocka då all snö är borta och gräset precis börjat växa. Då är gamla löften inget värda. I fjol skylldes det mesta på den tidiga starten (mitten av mars) men ett worst case scenario är att blir samma kaos igen trots att serien startar först om två månader (2 april).

Fjolårets usla mattor, vilda debatt och minskade publiksiffror fick till följd att Svenska Fotbollförbundet skickade allsvensk arenapersonal från hela landet till en kurs arrangerad av SGA, Swedish Greenkeepers Association (en ideell förening för Sveriges golfbaneanställda inom grönyteskötseln).
I tio dagar har planskötare från Gamla Ullevi, Råsunda, Stockholms Stadion och andra arenor utbildats i allt från marklära och bevattning till invintring och bekämpning av snömögel. Tanken är att utbildad personal ska ge bättre mattor och därmed en bättre fotboll.

Samtidigt är det viss skillnad på att driva en golfbana och en fotbollsplan: den greenkeeper som öppnar sin bana för tidigt riskerar att rullas ut i tjära och fjädrar medan den fotbollsklubb som INTE öppnar planen för tidigt bestraffas. Ett av kraven i förbundets Elitlicens är nämligen att ha en spelplan som ska kunna användas från 10 mars och så tidigt vill fotbollsgräs egentligen inte växa här (det finns för övrigt 2000 olika sorters gräs).

Det är naturligtvis lätt att hävda att om planerna är bra året om i England, Norge och Ryssland, varför har vi sådana problem i Sverige? Men dels är det problem även i de aktuella länderna till och från, dels innebär det väldiga ekonomiska kostnader samt delvis omotiverad energiförbrukning att driva planerna med markvärme.
En satsning på ett bra nyförvärv till priset av en dålig matta i april – vad väljer supportern som drömmer om en bättre placering?

Personligen säger jag konstgräs. Jag har spelat fotboll i Stockholms mellandivisioner senaste åren och i princip alla matcher går på konstgräs. Vi har blivit så vana vid plasten att det nuförtiden mest känns knöligt att komma ut på riktigt gräs. 
I synnerhet i april månad.