Jag har fått skit för att jag hyllat Alexander Gerndt under landslagssamlingen. Men ingen som såg hans femminutersinhopp mot Moldavien kan undgå att vara nyfiken på den 24-årige ”talangen”. Såg ni när han trampade runt på vänsterkanten i slutet?

Men självklart – Gerndt var inte matchens grej. Långt ifrån.

Då var Martin Olssons inhopp mer relevant att analysera eftersom han fick mer speltid. Han gjorde det bra, Blackburn-Olsson. Skulle säga att han har spelat in sig i truppen nu.

Efteråt var ingen nöjd med Sveriges insats trots tre poäng och ett litet steg närmare EM 2012. Inte förbundskapten Hamrén, inte spelarna, inte publiken, inte journalisterna.

Det talades framför allt om ett dåligt passningsspel. Men ett dåligt passningsspel kan vara så mycket. Jag skulle säga att Anders Svensson saknades. Normalt mot sämre nationer bestämmer han rytmen i det svenska uppbyggnadsspelet genom att snabbt flytta bollen mot fri yta/bygga upp för spelvändning – eller vinna tid och lugna ner genom att trilla triangelkort.

Kim Källström och Pontus Wernbloom försökte göra allt detta men antingen var de för stressade eller så valde de ett par tillslag/några korta passningar för mycket. För Anders kommer rätt beslut naturligt. 

Mest iögonfallande var att spelvändningen mot ”andra kanten” ofta dröjde eller inte kom alls. Där hade Sverige kunnat dra isär moldaverna mycket oftare – som under första kvarten.

Jag tror att svackan Sverige föll ner i efter den blixtrande (Bajrami)öppningen varken handlade om ”oro” (Hamréns teori) eller ”bristande vilja” (Zlatans teori) – det handlade kort och gott om en mix av överambition och frustration för att det enkla inte fanns där naturligt.

Tänk att Sveriges bästa chanser ofta kom genom kontringar. Mot Moldavien. På hemmaplan. Sverige ska vara glada att gästerna var så generösa.

Det blev bättre igen när Rasmus Elm ersatte Wernbloom en bit in i andra halvlek – eftersom Elm är en klokare passningsspelare.

Bland rapporterna i dagens papper läser ni om hur Zlatan hytte med fingret mot Johan Elmander och strafftraumat som plågar vår fotbollsnation.

Bra stories för att vara efter en ganska trist match när Sverige tog ett litet steg mot EM – som trots allt var det viktigaste.