Jag vet att det är en diskussion som i första hand rör några få storstadsklubbar men nu är det på tapeten och då ska man ha en åsikt. Min är ganska klar i bengalfrågan: det är förbjudet, då är det fel att elda.

Punkt?

Nej.

Jag tycker som många andra att fotbollen borde gå tillbaka till som det var tidigare, att du kan ansöka om tillstånd, sedan får arrangören och brandmyndigheten göra en individuell prövning i varje enskilt fall. Det är enda rimliga vägen.

Mest snett ute är som vanligt Svenska Fotbollförbundet (SvFF) och Svensk elitfotboll (Sef) som till årets säsong infört spelavbrott om bengaler tänds. Välj era strider, säger jag. Bengalbränning bör inte likställas med huliganism. Att föreningarna får böter räcker om en majoritet av föreningarna nu enats om att totalförbud ska råda.

Sedan tycker jag att SvFF med Informationschef Nystedt i spetsen är på gränsen till obehagliga i sitt pressmeddelande där DN-Esk i princip anklagas för uppvigling efter en krönika. Nog för SvFF och Nordkorea har en del gemensamt men de måste väl ändå förstå att det är en grundlagsskyddad rättighet att uttrycka sitt stöd för bengaler?

Tydligen inte.

Till sist, och detta är också viktigt att påpeka: det här är inte svensk fotbolls största fråga. Den drivs däremot högljutt av Svenska supporterunionen (SFSU) plus ett begränsat antal supportrar kring AIK, Djurgården, Hammarby, Malmö FF och IFK Göteborg och möjligen någon förening till. Eftersom det också finns goda argument till stor försiktighet kring bengalerna är jag inte beredd att ställa mig upp för att skrika SKANDAL om nuvarande regler blir kvar.

Bara man backar på spelavbrotten.

Laul Talking