Jag är inte särskilt lättflörtad när det gäller att hålla med hemmapublik som känner sig orättvist behandlad av domaren (framför allt inte om publiken är AIK:s, Djurgårdens eller Hammarbys, det brukar vara ett fasligt gnäll på deras matcher, oftast helt obefogat).

Men på Råsunda igår är det bara att skriva under på att Michael Lerjéus inte var där för att hämta pluspoäng från norra stå. Jag säger inte han dömde emot Gnaget hela tiden men Helsingborg fick dubbelt så många frisparkar, de flesta 50/50-beslut med sig och de fick AIK:s Nils-Eric Johansson utvisad. En domare med bättre känsla för spelet hade undvikit att ge Nisse två gula kort på 28 minuter.

Det så kallade kastförbudet prövades hårt men alla höll sig i skinnet. Och trots att inga nya kameror installerats, inga nya lagar drivits igenom eller något personligt biljettsystem införts tändes inte heller en enda bengal.

HIF:s May Mahlangu sa:
– Som domaren började matchen kände jag direkt att någon i något lag skulle få ett rött kort. Han blåste för småsaker, kunde inte kontrollera matchen. Vi flera tillfällen höll båda lagen med om att det inte skulle ha varit frispark. Jag blev inte förvånad när han (Nisse) fick ett rött kort.

Sedan tyckte Mahlangu i och för sig att domaren dömde i AIK:s favör:
– Deras publik satte honom under tryck. Han kunde inte kontrollera det. Vid vissa tillfällen var han orättvis mot oss. 

Nåja.

Efteråt pratade jag även med ex-AIK:aren Alexander Gerndt. Men han sa inte så mycket.