Tankar om en startelva
avLandade precis i ett kokhett Budapest. Sista träningen avklarad och det börjar dra ihop sig till match.
Som alltid då: diskussionen flyttar från emellanåt triviala detaljer till det som enligt vissa är mer relevant – startelvan.
Nu för tiden, under Erik Hamrén, är det inte längre ett race bland journalisterna att avslöja elvan i papperstidningen, den läggs ändå ut på förbundets hemsida vid lunchtid matchdag.
Personligen är jag lika intresserad av hur en förbundskapten lägger upp veckans träningar, vad som till slut avgör vilka som spelar, hur övningarna anpassas, vilka som spelar i olika lag på olika övningar.
Med Lasse Lagerbäck tog det ett par år, sedan hade vi näst intill totalkoll på hur han tänkte och varför han gjorde si, varför han gjorde så.
Värre med Hamrén som man inte känner på samma sätt ännu, dessutom har jag av olika anledningar inte bevakat landslaget så tätt senaste ett-två åren som det krävs.
Men jag tänker så här: jag är ganska säker på att Hamrén gick in i den här samlingen med en tanke om följande elva svenska män:
Isaksson
Lustig, Granqvist, Majstorovic, Wendt
Svensson, Källström
Larsson, Toivonen, Elmander
Ibrahimovic