Det är helg igen och det betyder arbete igen för en handelsresande i allsvensk fotboll.

Helsingborg-Mjällby fixar kollegor Alfelt och Flinck, själv är jag på plats i Göteborg i morgon (IFK-Åtvidaberg) och Norrköping på söndag (IFK-Malmö FF).

Skriver i dagens tidning om den omtalade fotbollsstrejken som är en svår fråga men jag landar ändå i att spelarna har vissa poänger med sina krav.

Listar också årets vackraste mål så här långt med tanke på ”drömmålsexplosionen” i förra omgången…(ja, jag vet att drömmål kan vara ett av sportjournalistikens mest slitna uttryck men men).

Pep Guardiola slutar och som jag förstår fotboll är det en klar förlust för Barcelona. Jag har aldrig begripit pratet om att laget är en självspelande orkester men det får framtiden ge svar på nu när Messi & Co. får en ny dirigent i form av Peps högra hand Tito Vilanova. En för mig relativt okänd herre, men jag köper tanken med att han tar över, klubben viker inte från den inslagna vägen, de tror på det de gör och konstigt vore annars – Barcelona är trots ligamissen och Champions League-förlusten världens bästa fotbollslag, ja ett av de bästa genom alla tider även om det är svårt att jämföra olika årgångar.

…då har jag svårare att förstå varför Pep väljer att sluta men han hävdar själv att energin är slut och det får man ha respekt för, jag tycker inte att han lämnar ett sjunkande skepp direkt. Har man inte energi själv är det svårt att ge energi till andra, kanske en av de viktigaste egenskaperna när man tränar ett lag som ofta är så överlägset som Barca.

Ett avsked som känns betydligt mer i hjärtat är att allas vår kära miss Modin lämnar Sportbladet efter sju år även om det är för en utmaning som var svår att säga nej till för en tv-journalist, nämligen fast tjänst på SVT. Lik förbannat kommer hon att vara väldigt saknad, som medarbetare och människa.

Var på plats på Strömvallen i går där AIK gjorde jobbet rent och snyggt mot Gefle, det handlar om att ta tre poäng oavsett hur det ser ut, krönika här, med följande intressanta reflektion:
”På Strömvallens bortaläktare utspelades en ovanlig händelse. En bit in i matchen, när bollen var någon annanstans, kastades det in ett knallskott som small på planen. Rörelse i leden och efteråt berättade AIK:s säkerhetschef Henrik Koch att ett antal supportrar helt enkelt hade plockat ut personen som kastade smällaren och överlämnat honom till polisen.
– Självsanering. Det tycker vi är positivt, sa Koch som menade att det aldrig tidigare skett så tydligt i en AIK-klack”.

Kan det ha varit det definitiva slutet på knallskottskastandet från svenska fotbollsläktare?