Då börjar vi känna igen henne igen, gamla all(a-slår-alla)svenskan.

Efter väntade resultat i lördags åkte Mjällby till Råsunda och hämtade hem en poäng som kunde varit tre att döma av rapporterna jag fick från SR:s livesändning.

På Södertälje Arena tog vårens mest utdömda lag alla tre pinnar mot vårens mest omtalade satsning. Det var en härligt dramatisk, svängig, intensiv och småful fotbollsmatch.

– Det är bara att lyfta på hattjäveln, sa Blåvitts tränare Mikael Stahre efteråt.

Vi andra nöjer oss med att lyfta på hatten. Syrianska stod upp bättre defensivt och var smartare offensivt än jag och många med mig hade trott. Ni missade väl inte Admir Aganovic? 25-årig bosnier som först provtränade med Gais men Peter Ijeh ville tydligen inte ha konkurrens utan ringde sitt gamla lag som snabbt gjorde klart med anfallaren vars senaste fasta klubbadress är schweiziska Neuchâtel Xamax. Både framspelare och avslutare, fin blick och bra känsla i fötterna. 

IFK Göteborgs problem kan sammanfattas i tre punkter:

1. Backlinjen håller inte samma klass som laget i övrigt.

2. Rollerna på mittfältet är otydliga. Farnerud, Haglund och Gerzic sprang nästan runt och trampade varandra på tårna. Där måste Stahre tänka till och utse Farnerud till chefen för han är klassen bättre än övriga – ja, han är klassen bättre än större delen av samtliga allsvenskans spelare.

3. Erik Lund. Vi behöver inte hacka på honom mer än så, han har redan fått rätt mycket stryk i Åtvid-sången.

Kastar in en bubblare också: Blåvitts tröjnummer. Jag hade svårt att urskilja dem. De var lika otydliga som rollerna på mittfältet.

Till Råsunda kom 20 500 vilket är en finfin publiksiffra men spelet på planen höll inte samma klass. AIK lär knappt ha skapat en vettig målchans och jag känner igen mönstret från supercupfinalen.

Samtidigt: om du spelar Celso Borges och Gabriel Özkan på topp så gör du det ganska enkelt för motståndarens backlinje eftersom de inte behöver oroa sig för något djupledshot. I så fall från kanterna Atakora och Mutumba men då krävs bättre kvalitet i inläggsspelet, att en central mittfältare fyller på, att anfallarna är beredd att offra ett näsben för att få bollen i mål. Varken Borges eller Özkan är den spelartypen. Lite konstig laguttagning av Andreas Alm, om ni frågar mig.

Mjällby är ett välorganiserat fotbollslag med spets i alla lagdelar, väl värda den mittenplacering de tippats på, men kan få en jobbigare höst då flera lån går ut och Dominique Kivuvu och Erton Fejzullahu väntas försvinna.

I kväll kliver mitt guldtips Malmö FF in i allsvenskan, de gör de hemma på Swedbank Stadion mot Gefle. Själv rullar jag mot Norrköping för att se de regerande mästarna mot ”Snoka”. Jag är framför allt nyfiken på…

…Andreas Johansson, IFK Norrköping. Min bild är att mittfältaren ska vara en av allsvenskans bättre spelare.

…Loret Sadiku, 20, HIF, som sägs vara den bäste av alla Värnamo-talanger. Imponerade som mittback i supercupfinalen men är i grund och botten mittfältare. Spelar från start igen.

När det gäller Örebro-Åtvidaberg är jag givetvis fruktansvärt nyfiken på Åtvidabergs spelskicklige mittback Tom Pettersson vars sköna låt nu blivit ”stoppad” av Svenska Spel vilket bara är att beklaga. Hädanefter kommer jag altid att göra min spel hos statens konkurrenter. Inte för att jag brukar betta, men ändå.

…Svenska Spel borde inse att initiativet lyfter intresset för svensk fotboll och ökar deras marknad och se mellan fingrarna även om de kanske har rätt i sak. Livet handlar om att välja sina strider, även för ett mäktigt statligt, spelbolag.