1. Startelvan mot Ukraina. Sverige klev in i EM-premiären med fem mästerskapsdebutanter, totalt sju spelare som aldrig startat en mästerskapsmatch, däribland Ola Toivonen på en ovan position men rutinerade Anders Svensson på bänken. Inte ens de journalister som brukar yla om ”rolig och offensiv fotboll” hade kommit fram till en så chansartad laguttagning. Jag är på fullt allvar helt övertygad om att jag själv hade tagit ut elva spelare som gett Sverige större chans att fixa tre poäng eller åtminstone en.

2. Zlatans nummer tio-roll. Mot England blev det särskilt tydligt – Zlatan var för långt ifrån målet men utan att kunna påverka anfallsuppbyggnaden på samma sätt som i betydelselösa träningslandskamper med stora ytor och gott om tid med bollen. Mot Ukraina var Zlatan bra men han hade även i den matchen gjort ännu mer nytta nära mål då Sverige valde att spela mycket långbollar mot ensam Markus Rosenberg. En av världens bästa nior spelade i princip som mittfältare i två matcher som Sverige behövde vinna. Det finns många som har anledning att rannsaka sig själva här men framför allt förbundskaptenen. Varför skickade han inte fram Zlatan mot England? Det hade räckt att vinka till sig honom för att säga fem ord: ”Upp med dig 30 meter”. Zlatans brister i det defensiva arbetet avslöjades när han stod still tio meter från Steven Gerrard som tog in en besvärlig höjdboll med höger fot bakom vänster stödjeben, la den tillrätta och sedan slog inlägget som Andy Carroll nickade in. Det hade räckt med fyra snabba steg i Gerrards riktning för att Zlatan skulle stört honom tillräckligt för att undvika det första baklängesmålet.

3. Velandet med backlinjen. Fram till EM-genrepet mot Serbien hade Jonas Olsson spelat mittback i sju av de åtta senaste träningsmatchhalvlekarna. Men plötsligt petades Olsson och Andreas Granqvist kastades in. Visst, det fanns inte något tryggt alternativ bredvid Olof Mellberg efter Daniel Majstorovics skada men att Hamrén inte lyckades identfiera en linje och gå på den fullt ut utan fortsatte velandet ända till gårdagens match mot England gav Sverige sämre förutsättningar att lyckas än om han hade bestämt sig för en linje från början.