Min krönika i papperstidningen i dag ledde till debatt, så varför inte fortsätta på det spåret.

Jag tror inte heller att förklaringen bakom Elfsborgs serieledning stavas konstgräs. De har en av allsvenskans bredaste trupper, en skicklig tränare och den bästa mixen mellan gammalt och ungt. Och jag förstår också att ”hemma-borta”-faktorn ska räknas in i ekvationen.

Men det går inte att komma ifrån att Boråslagets resultat är märkliga och att underlaget kan ha bidragit.

Eller hur ska man förklara att…

…borta på konstgräs har Elfsborg tagit tolv av 15 möjliga poäng.

…borta på naturgräs har Elfsborg tagit en av tolv möjliga poäng.

…hemma på konstgräset har Elfsborg nio segrar och ett kryss.

Elfsborg är ett mycket starkt hemmalag, ett normalstarkt bortalag (fyra vinster, ett kryss och fyra förluster) men framför allt är de ett heluselt naturgräslag utifrån resultaten hittills.

Nu väntar fem bortamatcher på vanligt gräs innan allsvenskan är färdigspelad, till att börja med Häcken nästa söndag, och jag är inte beredd att hugga något annat i sten än att det ska bli spännande att se vad den här gåtan får för svar.

För övrigt anser jag att Viktor Claesson, 20, kan bli precis så bra som vi önskar och hoppas. Värnamos ”Zidane” hade lekstuga med Helsingborg under inhoppet i går. Oscar Hiljemark, 20, är på väg att göra en hel säsong utan återkommande svackor vilket är ovanligt för en så ung spelare. Det talas om att de största, svenska talangerna numera finns i utlandet – Alexander Kacaniklic med flera – men det finns några i Elfsborg också, den saken är klar.

Underlaget till trots.