Först ett principiellt tillägg:

Säga vad man vill om kritiken mot U21-förbundskapten Håkan Ericson (han var inte populär i IFK Norrköping heller) men jag håller inte med John Guidetti om att de kritiska spelarna måste träda fram. Översatt till den vanliga världen är anonymiteten ibland det enda sättet att få fram sanningen om det gäller missförhållanden inom myndigheter, företag eller you name it.

Bra journalistik kräver ibland att uppgiftslämnarna är anonyma, även i sportens värld.

Och om de nu skulle träda fram – vilken cirkus skulle inte det bli inför playoff-matcherna mot Italien? Onekligen bra tidningsmaterial men för Sveriges resultat…nja.

Det om det.

Vad gäller de motiveringar som lyfts fram i TV4:s enkät med 24 av 28 U21-spelare – utöver att hälften är missnöjda med förbundskaptenen (de som sitter på bänken, månne?) – reagerar jag på ett uttalande kring att Håkan Ericson aldrig själv spelat på högre nivå. Som om det nu behöver ha någon betydelse. Hur högt upp lirade José Mourinho? Portugisiska division tre?

När det gäller sådana här frågor har åren lärt mig, att vad spelarna anser om sin tränare aldrig är en garanti för något i någon riktning. Erik Hamrén är väldigt omtyckt i A-landslaget för att han bryr sig om killarna på ett personligt plan, håller feedback-samtal, alla känner att de är nära startelvan med mera. Men är Sverige ett bättre landslag nu än de var med den mer trubbige och fotbollskunnige taktikern Lasse Lagerbäck? Jag tycker inte det.

Ett lag kan prestera bra resultat utan att tränaren behöver vara särskilt populär.

Sedan finns det förstås extremfall, kulturkrockar där det verkligen är åt helvete.

Är Håkan Ericson ett extremfall, är han så jävla dålig att det skurit sig totalt? Det är förstås möjligt men i så fall har det påverkat resultaten ovanligt lite. Jag tror mer att spelarna varit aningslösa, de är trots allt unga, och inte insett konsekvenserna när deras enskilda svar senare buntas ihop till en enkät.

Med också detta sagt, så var Håkan Ericson en kompromiss när han tillträdde 2011. Han var varken förbundets, Erik Hamréns eller Tommy Söderbergs förstaval. Min spontana känsla var att han var ett visionslöst val som U21-förbundskapten.

Men tills vidare: resultaten skriver historien, inte enskilda spelare i anonyma enkäter. Och Sverige är med i matchen fortfarande.