Behrang Safari. Tobias Hysén. Emir Bajrami. Martin Olsson. Christian ”Chippen” Wilhelmsson. Alexander Gerndt. Johan Elmander. Sebastian Larsson. Rasmus Elm. Ola Toivonen. Samuel Holmén.

Och Alexander Kacaniklic.

Under Erik Hamréns tre år som förbundskaptenen har han haft störst bekymmer med vänsterytterpositionen.

Samtliga tolv spelare ovan har testats i tränings- eller tävlingsmatcher (januariturnéerna räknar jag inte), några har fått en ny chans direkt, andra inte, vissa har återkommit med jämna mellanrum.

Tre år – en position – tolv olika spelare.

Mot England startar Alexander Kacaniklic vilket föranleder frågan – är jakten över?

Inhoppen mot Färöarna och framför allt Tyskland där han tog för sig direkt – precis som han har gjort i Premier League – har lovat gott och killen är alltså bara 21 fyllda.

Nu finns två träningslandskamper, mot England och Argentina, innan VM-kvalet återstartar mot Irland i mars. Det är dags för Erik Hamrén att göra sitt val på vänsterkanten – ska han gå all in på Kacaniklic?

Rasmus Elm pratade nyligen om behovet av kontinuitet för att prestera i landslaget. Jag tror att många spelare delar Rasmus uppfattning på den punkten. Det finns en längtan efter en tydlig ram.

Att vara förbundskapten handlar om att ha så kallad ”fingertoppskänsla”. I grund och botten betyder det vara duktig på sitt yrke.

Har Erik Hamrén tillräckligt mycket Kacaniklic-underlag i form av sedda matcher i Premier League? Har han fotbollsögat att bedöma hur en 21-årig spelare utvecklas den närmaste tiden?

Det är lätt för oss utanför att tycka att Kacaniklic är det givna valet men är han en startspelare i ett svenskt landslag? Vad händer om han skulle fastna på Fulhams bänk i vår? Större talanger än så har i ung ålder tvingats sitta på bänken i perioder. Formkurvan går upp och ner i början av en spelares karriär.

Lite perspektiv: inför EM lovorade Hamrén Ola Toivonen som det perfekta kantalternativet, det gick så där. Under EM valde han Rasmus Elm i den avgörande matchen mot England, det gick också så där. I höstas bjöd Hamrén på en stark hyllning till Emir Bajrami, som det nu skulle satsas på. Sedan fick Bajrami tyvärr inte ens spelstid i franska andraligan och är inte aktuell för landslagstruppen i dag…

Kanske står Hamrén där i mars, efter att ha gett Alexander Kacaniklic 180 minuter mot England och Argentina, med en spelare som inte spelat en minut i klubblaget senaste månaden. Och får börja om på ruta ett inför VM-kvalet mot Irland.

En förbundskapten som tar ett beslut som känns rätt i november 2012 men visar sig fel i mars 2013 kommer att få kritik för det.

Och vice versa.

Det är inget lätt jobb men det är få förunnat att ha det.

Till sist: kvällens elva…

Isaksson
Lustig, Granqvist, Olsson, Olsson
Elm, Källström
Larsson, Ibrahimovic, Kacaniklic
Ranégie