Fastnade framför Paris SG mot Valenciennes på tv:n i kväll, och även om franska ligan inte har fångat mig alls, går det ändå att bli imponerad av att Zlatan Ibrahimovic gör tre av PSG:s fyra mål.

Alla tre mål var ganska enkla men att Zlatan gjort 17 ligamål den här hösten handlar också mycket om att han håller fokus i 90 minuter i match efter match. Det i sin tur handlar inte bara om fysik, han har också blivit det vi här hemma skulle kalla ”mer målkåt” på äldre dar. Det är inte negativt utan en mycket god egenskap.

Det innebär inte nödvändigtvis att man är en egoistisk fotbollsspelare. Ni som såg kvällens match noterade hur Zlatan kunde gjort ett fjärde men generöst släppte bollen snett inåt bakåt till Ménez som dock sköt ungefär två Eiffeltorn över. Om Zlatan avslutat själv hade han garanterat gjort ett zlattrick, det vill säga ett fjärde mål. Nu blev det ”bara” ett hattrick. Nära ett falcaotrick var det alltså aldrig.

Min poäng är att Zlatan inte på långa vägar är nöjd med en seger, med en bra insats eller med ett mål som han kunde vara tidigare – här ska det göras så många mål som möjligt innan domaren har blåst färdigt. Tänk Miroslav Klose eller Filippo Inzaghi så förstår ni vad jag menar.

Det här lovar förstås gott inför fortsättningen på VM-kvalet under 2013, och framför allt innebär det att Zlatan kommer att ha ett och annat bud att ta ställning till framåt sommaren. Det är målen som syns mest och värderas högst. Jag undrar om han verkligen blir kvar i PSG, jag tror nog han känner att den här karriären behöver inte ta slut än på många år. Då finns en realistisk möjlighet att det blir en större transfer till. Agenten Mino Raiola har redan varit ute och vevat i den riktningen som brukligt så här års.

När nu England äntligen har erkänt Ibrahimovics storhet är det ingen vågad gissning att det kan blir ett par år i Chelsea eller Manchester City eller liknande vilket förstås vore fasligt spännande.