Besvärsnämnden upphäver Disciplinnämndens beslut och ger Mjällby segern med 3-0 mot Djurgården i den avbrutna matchen på Stockholms Stadion.

Rent fotbollsmässigt önskar förstås alla att matcher ska avgöras på planen, inte bakom skrivbordet.

Men det handlar också om juridik: vad säger gällande regelverk om påföljder vid matcher som avbryts på grund av ordningsstörningar?

I samband med att Djurgården-Mjällby avbröts läste jag förbundets regler noggrant och skrev i min krönika dagen efter (tisdag):

”SvFF:s regelverk innehåller två tänkbara scenarion:

* Antingen tilldöms Mjällby segern med 3-0.

* Eller så återupptas matchen vid ett senare tillfälle med ställningen 0-1 och från 38:e matchminuten (den möjligheten skrevs in i regelboken efter olycksåret 2011).

För att matchen ska återupptas krävs ”särskilda skäl” och de enda skäl jag kan tänka mig är att domaren Tobias Mattsson och matchdelegaterna anser att Mjällbys firande framför Djurgårdsklacken anses varit provocerande”.

Juridiskt handlade det alltså om det fanns några ”särskilda skäl” för att återuppta matchen.

När Disciplinnämndens dom kom fyra dagar senare (på fredagen), att matchen skulle återupptas, motiverades aldrig dessa ”särskilda skäl”. Disciplinnämndens ordförande Khennet Tallinger kunde heller inte motivera dem i samtal med medierna på fredag kväll.

Först efter helgen, i samband med att domen skrevs ut och publicerades, stod det klart vilka ”särskilda skäl” Disciplinnämnden lutade sig emot: de inkastade föremålen ansågs inte tillräckligt farliga:

”Härvid finner Disciplinnämnden att inkastandet av föremålen var förbjudna åtgärder. Det var dock inte av den karaktären att de kan klassificeras som så farliga som inkastande av exempelvis pyrotekniska pjäser som direkt kan förorsaka mycket allvarliga personskador. Det inkastade föremål som slutligen fick domaren att avbryta matchen var ett päron som träffade en Mjällbyspelare. Dessa omständigheter lägger Disciplinnämnden till grund för sin bedömning av ställningstagandet vad gäller beslut om matchresultatet”.

Mjällby överklagade till Besvärsnämnden som anser att dessa ”särskilda skäl” inte är tillräckliga:

”Besvärsnämnden finner inte heller att domaren skulle ha överdrivit ordningsstörningarnas karaktär. Det kan därvid framhållas att såväl mynt som andra här inkastade föremål mycket väl kan orsaka allvarlig personskada om de träffar olyckligt”.

Sammanfattningsvis: Mjällby får segern med 3-0 eftersom Besvärsnämnden gör en annan bedömning än Disciplinnämnden hur farliga de inkastade föremålen är (mynt, halvfulla petflaskor, ett päron). Några andra ”särskilda skäl” har Disciplinnämnden nämligen inte kunnat peka på.

Domaren Tobias Mattsson kritiserades av Djurgården för att ha hänvisat till en icke existerande policy när han bröt matchen. Men själva beslutet att avbryta anses ha stöd i regelverket (”Besvärs­nämnden konstaterar således att det, när domaren fattat sitt beslut, förelegat sådana omständig­heter som enligt gällande regelverk kan utgöra grund för att besluta att avbryta en match”). Det är alltså hur Mattsson motiverade att bryta som kan ifrågasättas, inte att han bröt enligt Besvärsnämnden.

Besvärsnämndens dom kan läsas som en svidande kritik mot Disciplinnämndens ordförande Khennet Tallinger som av allt att döma har hastat igenom ett beslut, utan att ha exakt koll på hur det (förvisso mycket luddiga) regelverket ska läsas. Min spekulation är att de missat hur tungt de ”särskilda skälen” väger. När de uppmärksammats på detta har de i efterhand försökt hitta en utväg (därav skrivelsen om att de inkastade föremålen inte var så farliga). Kanske var det för kort om tid, Disciplinnämnden klarade inte att på fyra dagar läsa de nya reglerna tillräckligt noggrant. För det får jag själv ta på mig lite ansvar då jag i en krönika önskade en snabb process. Nu blev den i stället väldigt utdragen i och med det ändrade beslutet.

Efterspelet bör kanske handla mindre om juridik, mer om hur svensk fotboll vill ha det: ska avbrutna matcher avgöras på planen till varje pris? Då måste regelverket ses över – igen. Rent juridiskt förefaller den här domen gedigen.