…och ett mejl från en annan supporter
av”Hej!
Vill börja med att tacka för bra texter som i min bok ofta träffar väldigt rätt. Inte alltid såklart men hur kul hade det varit?
Vet inte om det över huvud taget är intressant för dig att plöja igenom massa mail från läsare men kände att jag ville dela med mig av mina tankar…
Så läs eller ignorera:
Det startar idag. Det startar med mig. Det startar med oss.
Idag har jag i exakt 148 dagar längtat efter den allsvenska premiären. I dag kommer jag äntligen sitta med mina gnagetbröder och min gnagetsyster igen, ta några öl och ladda inför matchen. Idag kommer vi prata om allt annat än matchen.
Vi kommer prata om Djurgården. Vi kommer prata om huliganer, våld, samhällets misslyckande och politikers fiaskon. Vi kommer att prata om allt det där vi önskade att vi slapp prata om. Igen. Vi kommer att prata om fyra barn som aldrig får träffa pappa igen.
Och jag hoppas att vi någonstans i vår ilska och förtvivlan kommer att prata om oss. Om att när politiker sviker och samhället inte klarar av är det bara vi kvar. Om att tiden för ursäkter är förbi. Prata om att vi som alltid varit fotbollens hjärta och lungor nu även måste bli dess hjärna. Om att vi inte accepterar detta längre. Om att vi inte stillatigande kommer se på. Prata om att vi ska stå upp, våga och säga ifrån. Om att varje övertramp är ett för mycket och att vi inte längre köper det.
Det hoppas jag att vi pratar om.
Det startar idag. Det startar med mig. Det startar med oss.
Vänliga hälsningar
Niklas”.