Erton Fejzullahus snitt i all ära: Om hans tränare funderar på att skaffa en ny slogan har jag ett förslag:
Pelle Olsson – mål varje gång.

Under tio år i Gefle hade Olsson kanske ingen slogan, däremot kallades hans lag allt som oftast ”tråkiga Gefle”. En anledning till öknamnet var Pelles raka, låga och täta 4-4-2.
Men tråkiga Djurgården?
Inte ens nära.
Dif har inte bara gjort 13 mål i år, de har släppt in åtta stycken också. Det är allsvenskans tredje högsta omsättning, endast Häcken och Åtvidaberg har högre siffror hittills.

Kring detta kan man fundera en del. Är Pelle Olssons ”försvar är bästa anfall”-strategi bara en myt som odlats i Gävle och spridits över världen utan att den granskats tillräckligt ingående? Är han rent av en bluff eller möjligen en kameleont?

Nja, jag är inte beredd att döpa om försvars-Pelle riktigt ännu. Hans idéer får gro ett tag till innan vi gör bokslut i denna diskussion.

Under tiden kan vi höra vad Pelle Olsson har att säga till sitt försvar? Frågan kom nämligen upp på presskonferensen efter Djurgården-BP 3-2:
– Vi har varit lite ojämna i matcherna. En av våra målsättningar den här säsongen är att stabilisera våra prestationer, då kan vi börja med att vara stabila under matcherna. I dag blev lite svajiga i vårt spel mellan 1-2 och 2-2 och där gäller det att vårt spelmönster syns ännu tydligare, sa Olsson.

Kritiken mot Djurgårdens försvarsspel har handlat om att laget emellanåt varit för passivt och hamnat på hälarna, något som synts i så gott som samtliga matcher. Mot BP var Djurgården framåtlutade från start. Pressen bet högre upp i planen och bollvinsterna gav avslutslägen. Även speluppbyggnaden fungerade fint när yttermittfältarna Haris Radetinac och Simon Tibbling klev in i planen, ytterbackarna flyttade fram för att sedan involvera Erton Fejzullahu i farliga ytor högt upp på offensiv planhalva.

Erton tackade och tog emot: 1-0 var ett konstnummer där han visade mod genom att sticka fram huvudet mot en framrusande målvakt, 2-0 var ett avslut som inte går att göra bättre.

Så länge Djurgården följde detta spelmönster var de överlägsna BP. Men en skada på mittbacken Daniel Amartey och en vacker reducering från distans av Gabriel Petrovic räckte för att spelarna skulle glömma tränare Olssons order.
– BP fick energi, vi blev nervösa, analyserade Erton Fejzullahu.

Scenförändringen höll på att kosta Dif två poäng eftersom Jacob Une Larsson kvitterade strax därpå, elegant framspelad av Niklas Bärkroth i denna de fyra drömmålens match.
Det femte, det avgörande, var inte så illa det heller: Andreas Johanssons exakta lyftning till inhopparen Alexander Prijovic som avslutade på volley för att sedan peta in returen själv.

Tre poäng till Djurgården, en andraplats i tabellen, lagets tre forwards har tillsammans gjort tio mål och Erton drar in en boll var 50:e minut vilket är ett sensationellt snitt.
Även här bör vi i objektivitetens namn nämna Pelle Olsson.
Situationen med tre potentiella startanfallare har fungerat som den styrka det ska vara. Uppenbarligen trivs de offensiva spelarna – dit räknar jag även Radetinac och Tibbling – med Olssons sätt att spela eftersom alla tar steg framåt och får ut sina offensiva kvaliteter.

Det talar för fortsatt målgaranti på Tele 2 Arena, och skulle Olsson dessutom börja sätta defensiven över 90 minuter lär Djurgården hänga på i toppen på allvar.