Tystnaden som uppstod när Paul Myllenberg berättade om hot och bevakning av bostaden.
Hur ska den tolkas?
Att den som driver en linje – enligt många en överdrivet hård linje – får skylla sig själv?
Eller rycker vi på axlarna för att hoten har blivit vardag?

Jag vet inte hur det såg ut på andra redaktioner men dialogen på Sportbladet ger en ögonblicksbild. Framåt 19-tiden messade jag kvällschefen och frågade hur vi tänkte följa upp HD:s intervju med Helsingborgs klubbdirektör Paul Myllenberg där han berättar om polisanmälda hot och förstärkt bevakning av egna bostaden.
– Den som legat ute på vårt nät hela dagen? Inget vi pratat om att ta ett större grepp på. Läskigt egentligen, hur man lärt sig rycka på axlarna åt skiten, svarade chefen.

Det här är ingen kritik mot honom, eller mot mig själv som kom att tänka på saken först framåt kvällen, eller mot någon annan heller för den delen.
Exemplet visar var vi står.
En fotbollsledare upplever sig hotad, riksmedierna rycker på axlarna, Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson är tyst och det kommer inga pressmeddelanden från intresseorganisationen Svensk elitfotboll.
Kanske beror det på att hoten har blivit vardag.

När dåvarande regeringssamordnaren för idrottsrelaterat våld, Björn Eriksson, 2013 presenterade den så kallade Huliganutredningen (”Mer glädje för pengarna”) redovisades en undersökning om hot mot ledare inom fotboll och ishockey. 42 procent av de tillfrågade i gruppen VD/klubbdirektör/sportchef uppgav att de utsatts för våld, hot eller trakasserier.

Eller så är tystnaden kring Paul Myllenberg en reaktion på fjolåret där Djurgårdens tränare Magnus Pehrsson upplevde sig hotad och avgick, statsminister Fredrik Reinfeldt kallade till presskonferens men polisutredningen lades snabbt ner då brott inte gick att styrka.  Ännu vet vi väldigt lite om Paul Myllenbergs situation.

Fakta är att en Djurgårdssupporter dog inför en match på Olympia, och att en HIF-supporter i går åtalades för misshandel och vållande till annans död.
Fakta är att Helsingborg efteråt initierade ett ”supporterkontrakt” där några av punkterna har ifrågasatts på goda grunder och att detta ”kontrakt” togs fram utan dialog med supporterorganisationen Kärnan.
Fakta är att Paul Myllenberg var drivande från klubbledningen när spelarna inte tackade supportrarna efter cupsemin mot Malmö FF då det hade brunnit bengaler i klacken.

Men som lagkaptenen Pär Hansson sa i går:
– Det är ingen enmansshow. Vi (spelare) var högst delaktiga.

Personligen reagerar jag starkast på åsikten att Paul Myllenberg skulle agera i strid med föreningsdemokratin.
HIF:s styrelse är demokratiskt vald, styrelsens viktigaste uppgift är att tillsätta VD (klubbdirektör). Allt detta var avklarat enligt föreningstatuterna inför årets säsong.
Att de åtgärder som senare vidtogs är någon form av myllenbergskt enmansrace där styrelsen är överkörd och står handfallen, utan möjlighet att förhindra klubbdirektörens framfart, faller väl ändå på sin egen orimlighet?
Om åtgärderna inte vore förankrade i styrelsen, förutsätter jag att styrelsen hade sparkat bakut och beskurit klubbdirektörens handlingsutrymme kraftigt.

En så svår situation som den Helsingborg ställdes inför – alla detaljer är dessutom inte allmänt kända – kan omöjligen lösas så att alla blir nöjda. Men det är just det föreningsdemokratin handlar om: Att medlemsmajoriteten har givit styrelsen mandatet att sköta föreningen fram till nästa årsmöte eller ett extrainsatt
Helsingborgs styrelse och deras utnämnde klubbdirektör Paul Myllenberg har definitivt inte gjort allt rätt längs vägen men det allvarligaste problemet är om de tvingas böja sig för hot och inte får sköta föreningen efter egna huvuden. Det mandatet har medlemmarna givit dem enligt god demokratisk ordning (förutsatt de plötsligt inte ändrar några ”grundlagar” för att dra en parallell).

Därför kan det polisanmälda hotet betraktas inte bara som en oacceptabel markering mot Paul Myllenberg, utan som ett hot mot hela den föreningsdemokratiska tanken.
Och just föreningsdemokratin är något jag tycker att vi ska värna.