Jag vet inte om jag inbillar mig men jag inbillar mig att många lag/tränare/spelare lägger alltför stort fokus på domaren i årets allsvenska?

Två konkreta exempel i närtid: IFK Göteborgs frustrerade insats mot IFK Norrköping som kostade fyra gula kort för snack – IFK Norrköpings mot AIK i går som bidrog till förlusten.

Blåvitts tränare Jörgen Lennartsson var tydlig efteråt att det inte funkar att lägga så mycket energi på domarinsatsen, och sedan dess har hans spelare fokuserat på att spela boll i stället.

Janne Andersson ägnade tvärtom presskonferensen åt att att förstärka bilden av att det var ”domarens fel”, jag vet inte om det är rätt taktik? Det återstår att se vad ”Peking” har fokus på i fortsättningen.

Andreas Johanssons förstärkning såg jag inte under matchen, han lurade mig med sin extremt starka reaktion (att döma av reprisbilderna) men han lurade faktiskt inte domare Al-Hakim.

Då Mohamed Bangura inte fick gult kort så är situationen ganska ointressant. Det hade varit en helt annan sak om Johansson verkligen lyckats lura domaren till ett gult kort på Bangura.

…sedan att Johansson kunde fått ett gult kort är en annan sak, nu gjorde inte domaren den bedömningen och Johansson var knappast ensam i den här matchen om att ligga och vrida sig i plågor för att en halvminut senare studsa upp på friska ben. I efteranalysen är det inte heller den mest relevanta diskussionen för matchutgången, min analys var att Johansson la för mycket energi på domaren snarare än att spela fotboll. Plus att det förstås är värre att försöka fuska fram en utvisning på en motståndare än att överdriva i en duell.

Jag tyckte att domarna inledde säsongen lite svajigt men senaste matcherna har mer varit svårdömda än att samma domare gjort upprepade, grova misstag, jag köper inte den bilden.

När det blir intensivt, viktigt och är mycket folk på plats skruvas känslorna upp, och jag tror att det lag som kan fokusera på spelet i stället för besluten har en fördel framöver. Sedan vad fansen hojtar om på läktaren är en annan sak, att de reagerar, fräser och svär hör ju till.

Men det är ett feltänk det här med att domare ska stängas av för mindre bra insatser eftersom det innebär att vi till slut skulle få fylla på med domare från superettan och division ett som inte är vana vid ett högre tempo. Domare med erfarenhet från Europamatcher är att föredra i allsvenskan förutsatt att de inte tappar formen fullständigt, och där är vi inte just nu vad jag kan se.

Själv har jag som princip att inte ägna mina matchkrönikor åt domarmisstag så länge det inte är situationer som förtjänar en principdiskussion, eller att samma domare tar upprepade grova felbeslut eller ”tappar matcherna”, det vill säga att båda lagen upplever att han inte håller en konsekvent nivå, att spelet blir lidande.

Det var så jag själv resonerade som spelare, det är så jag resonerar nu, och om det inte uppskattas av läsarna, varsågoda att följa en annan sportjournalist, det finns många att välja mellan.

Att ägna en krönika åt domarens insats är betydligt tråkigare än att skriva om själva spelet, jag tänker att det också måste vara mer givande att läsa om vad lagen och tränarna presterar än om domaren.

Sedan kan jag inte styra vad tidningar, tv och radio väljer att vinkla på, jag kan enbart styra det jag själv skriver i min krönika. Bara för att man råkar jobba på en tidning, så bestämmer man inte över chefer och redaktörer, det kan inte poängteras nog ofta.