Redan fem minuter in på presskonferensen där VM-kvaltruppen mot Holland presenterades så hade Janne Andersson förtydligat två saker:
1. Han har humor, och den är en del av hans ledarskap som förbundskapten också.
2. Ledningen runt laget är namnkunnig men det är Janne som är the big boss.

Jag förstår varför han trycker på det sistnämnda.

Många av personerna i den nya landslagsledningen är större namn än Andersson själv, och jag har funderat på en specifik sak: Vem går emot Lars Lagerbäck i skarpt läge? Om Janne vill spela offensivt och Lasse defensivt, vems linje vinner?

Jag har svårt att se att Janne gå emot Lasse i det läget. Så länge Lagerbäck finns med kommer hans ord väga extremt tungt.

– Jag tycker att vi gör så här, säger Lasse Lager.
– Nej, det gör vi inte, säger Janne Andersson.

Handen upp alla som tror den dialogen blir verklighet?

Men jag förstår att det är viktigt för Janne att skicka signalen utåt innan diskussionen ens uppstår: Det är jag som är the boss. Lätt hänt annars att medierna vänder sig till Lagerbäck för att få svar på frågor, vilket kan skapa en otydlighet hela vägen in i omklädningsrummet. Särskilt som Lagerbäck även framför sina åsikter i tv.

Jag kan mot bakgrund av allt ovanstående bara komma till en slutsats: Team Anderssons Sverige tänker spela med två anfallare, alltså 4-4-2.

Vad gäller truppen känns den lite tunn i dagsläget men intressant på sikt. En blandning av gammalt och nytt, ungt och äldre, prestigelöst, tydligt, här är våra bästa spelare men med en tanke bakom åldersbalansen, kanske väl mycket Norrköpingslagsida sett till anfallare Christoffer Nyman men han får väl motbevisa mig även om jag gärna sett Marcus Antonsson, Leeds.

Där det har uppstått val att göra tycks Team Andersson ha gått på löpvillighet och arbetskapacitet framför allt annat. Det som ska symbolisera Sveriges landslag nu.

Normalt är trupputtagningar av mindre betydelse, någon spelare hit eller dit förändrar sällan något men det här, Team Anderssons första trupp, är helt avgörande på alla sätt. Det här är stommen, det är de här som ska göra det under kommande 4-6 år, plus minus några skador och nya ”succénamn”.

Jag har alltså inga tunga synpunkter men konstaterar att endast en från OS-truppen (Alexander Fransson) kom med i Jannes trupp vilket gör att jag ligga fast med min åsikt från häromveckan: A-landslaget hade besegrat OS-laget med 10-0. Lär dock inte bli samma reaktioner nu som när jag skrev det senast, efter 2-2 mot Colombia.

Sammanfattning av Team Anderssons första riktiga prövning: Job well done.