Om jag som journalist är starkt kritisk – som jag var mot IFK Göteborgs prestationer och resultat 2018 – ja då måste jag också ge laget det beröm de förtjänar när det går bättre igen.

Jag tycker inte det är konstigt alls. 

IFK Göteborgs vändning började synas mot Elfsborg (3-0), fortsatte mot Djurgården (1-2 på Tele 2) och Helsingborg (3-1) samt kulminerade med 3-0 mot AIK (se skärmdumpar nedan från mina analyser).

Så här har journalistik alltid fungerat och jag ser ärligt talat inte problemet.

Nu har till exempel AIK gjort en rad svaga, spelmässiga insatser mot bakgrund av att de är regerande mästare och den trupp de har – ska media inte kritisera Gnaget då?

För mig är det självklart: ris när det går dåligt under en period, ros när det går bra, jag menar, annars skulle alla artiklar alltid ha samma rubrik:
”Håll ut, snart vänder det!”. 

För det vänder nästan alltid, förr eller senare.

Men hur kul skulle det vara? Och just på våra storklubbar tycker åtminstone jag att det ska ställas högre krav. På Blåvitt i fjol, på AIK nu.

Jag står för det jag skrev då, jag står för det jag skriver nu. Eftersom IFK Göteborg levererade dåligt då, och radikalt bättre nu, ser jag ingen motsättning.

– – – – – – – – – – – – – – –

Min kritik under säsongen 2018 handlade om trebackslinjen som jag upplevde att spelarna var otrygga i, att spelet på egen planhalva var för naivt och satte backlinjen i hopplösa situationer på grund av återkommande bolltapp, att centrala anfallaren fick för lite hjälp och därmed inte lyckades få fast bollen högre upp i planen. Jag ansåg att Blåvitt borde sätta defensiven i första hand för att sedan spela ett rakare anfallsspel, söka snabbare vägar framåt. Det resulterade i den här krönikan om Blåvitt i oktober, alltså långt in på säsongen. Där höll jag tränare Poya Asbaghi som ansvarig för att dittills inte ha vidtagit nödvändiga förändringsåtgärder (sportchefen Mats Gren hade jag kritiserat i olika mediesammanhang tidigare, men jag tyckte att även tränaren borde kritiseras).

– – – – – – – – – – – – – – –

Vem vet, kanske åldras de här artiklarna sämre än min kritik i höstas?