Stressad som fan, skulle backa ut från en parkeringsruta i Globengaraget, bra sikt, inga bilar bakåt, rattslag åt höger, full gas och upp med kopplingen – BANG!

Jag trodde först att ryssen kommit, sedan insåg jag att missat att jag stod nära en betongpelare. Vänster sidospegel pulveriserades, vänster framdörr trycktes in och vänster framskärm repades ordentligt.

Nu blir det 3000 spänn i självrisk, sedan säljer jag skiten.

Siggi Jónsson var en annorlunda figur. Nöjer mig med den beskrivningen tills jag känner honom bättre. Frågade i alla fall hur många hästar han skjutit:
– Inga. Jag är snäll.

Såg även Djurgårdens träning och det här med Quirino är en gåta. Killen ÄR ingen fotbollsspelare. Jag hävdar på fullt allvar att jag – som spelar i division fem och har ett fåtal matcher i superettan som högsta merit – är bättre.
Sanna mina ord, Quirino kommer inte – jag upprepar KOMMER INTE – spela en enda match från start i årets allsvenska. Och honom har Djurgården alltså betalat 14 miljoner kronor för! Det är den värsta blåsning en svensk fotbollsklubb någonsin gått på.
Jag tycker att Erik Niva borde åka till Amazonas och gå till botten med den här historien. Det kan mycket väl vara så att Quirino (den riktige) fortfarande är kvar i Brasilien och spelar under annat namn, och den spelare Djurgården fick är någon helt annan.

På väg ut till Bosön för att träffa Djurgårdens nya tränare Siggi Jónsson för ett längre snack. Med tanke på hur han säger sig behandla sina islandshästar, känns det lite scary att se hur han reagerar på tuffa frågor…

Filips&Fredriks intervju med Jan Guillou var den bästa TV-intervju jag sett på länge. Guillou är en personlig favorit på alla möjliga sätt och det här var ett samtal som hade det mesta.

Lars-Åke Lagrell tog snabbt död på alla eventuella drömmar om en kvinnlig förbundskapten som efterträdare till Lars Lagerbäck.
– De som är insatta i vår verksamhet vet att det är väldigt många fler män än kvinnor som är aktuella. Därför tror jag det blir svårt, säger Lagrell i dagens Sportbladet.

Ännu svårare är det att förstå upprördheten kring Hammarbys ”behandling” av Jeffrey Aubynn.
Hammarby har gett ett bud, Jeffrey vill ha mer och låter kontraktet löpa ut för att gå som bosman. Hammarby säger ”okej, då väger vi in detta när startelvan ska tas ut”, Jeffrey och spelarrådet tjurar.
Jeffrey är förvisso nästan landslagsman men herregud, han är skadebenägen, ojämn och 30 år gammal (vilket faktiskt betydelse just eftersom han är skadebenägen och ojämn).
Hammarbys ledning och tränare är helt eniga i frågan och säsongen har inte ens börjat, det finns tid att spela in andra alternativ.
Jag kan inte se att klubben eller tränaren gjort något som helst fel och de har ingen anledning att vika sig.
I tidigare fall har Hammarby och andra klubbar agerat fel, men just i detta fall känns det glasklart.
Det Hammarby gjort fel – och som de facto skapat den här situationen – är att man varit hopplöst dåliga på att förlänga spelaravtal i tid. Det har jag påpekat både på den här bloggen och i flera artiklar som jag fått mycket skit för, både från fansen och klubbens informationschef. Nu förstår de nog bättre.

Sedan har ju Hammarby inte direkt ont om bra mittfältare heller…

Fick precis den märkligaste förfrågan jag någonsin fått. En författare har skickat sin nyskrivna bok – en hästbok! – och undrar om jag tycker det okej att en av karaktärerna i denna hästbok – scoopjägaren Bosse Bolin – i stället kan heta Robert Laul?

Misstänker att jag jag är utsatt för ett ganska smart marknadsföringstrick, men oavsett vad jag tycker, så har väl en författare rätt att kalla sina karaktärer för vad fan som helst – eller? Den djungeln kan jag inte riktigt.

Så kör på. Nu ska jag snart hem och läsa mitt livs första hästbok.

När jag tömde mitt postfack upptäckte jag även att Svenska Curlingförbundet skickat sin seriekalender för 2007. Ge upp.

Carl Hamilton som skriver politiska krönikor på Aftonbladets sistasida levererar i dag en fotbollsteori; att nästa svenska förbundskapten för herrlandslaget borde vara en kvinna:

”Om USA är redo för en kvinnlig president, kan vi släppa fram en kvinna på en ännu känsligare post? Ja, vi kan och vi vill (…) En kvinna i ledningen för våra blågula hackkycklingar skulle förvandla dem till revanschsugna monster, ivriga att visa varje tvivlare och särskilt sina motståndare, att målmedvetenhet och hänsynslöshet är deras främsta kvalitet”.

Hamilton jämför med golfen:

”Likna det vid en professionell golfspelare som efter en deprimerande räcka med misslyckanden, sätter på sig rosa byxor med blå revärer. Med sådana brallor måste man spela bra – eller gå under”.

Är Pia Sundhage ledig, måntro?

Lillebror som bevakar hockeyn visade precis en kul grej. Svenska Ishockeyförbundet har skickat ut en lathund till SAMTLIGA sina landslagsspelare: ”När media kommer…”.
Där får hockeyspelarna ett antal vettiga råd.

ALLTID vid mediekontakter:
* Tänk efter innan du svarar.
* Ta initiativet – vänta inte på den rätta frågan.
* Blir du överraskad? Vinn tid. Be att få återkomma.
* Förenkla. Var konkret och kortfattad.
* Var inte rädd att säga ”jag vet inte” eller ”jag kan inte svara på den frågan”.
* Var ödmjuk, vänlig och tydlig.
* Du behöver inte säga allt, men allt du säger ska vara sant.

ALDRIG vid mediekontakter:
* Bli arg eller provocerad – hur dum frågan än är.
* Bli stressad av reportern, situationen eller frågorna.
* Ljuga, gissa eller spekulera.
* Säga något ”off-the-record”.
* Säga ”inga kommentarer”, säg ”jag kan inte svara på det”.
* Kommentera skvaller och rykten.
* Svära eller uppträda otrevligt.

Själva lathunden inleds med beskrivningen ”…media är Svenska Ishockeyförbundets (SIF:s) viktigaste länk för att nå supportrar, föreningar och andra med en relation till oss. Samarbete med media ska präglas av öppenhet och respekt. Enstaka negativa artiklar eller enstaka negativa journalister får inte påverka den bilden. Vi ska alltid vara tillgängliga för media”.

Kanske något för fotbollförbundet att fundera på – och skicka till Zlatan?

Fast det skulle SvFF nog aldrig våga…

Tillbaka i Stockholm efter en mycket trevlig helg i Torsby hos flickvännens barndomskompis och hennes karl (som jobbar i Norge måndag-torsdag och bara bor i Torsby fre-sönd om ni undrar över syftningen i ett tidigare blogginlägg).

Det blev Let´s Dance på fredagen (trodde aldrig Ekwall skulle vika ner sig så lätt) och Melodifestivalen på lördagen .

Blev också en helg helt utan fotboll och det kan vara trist, tråkigt, långsamt och…alldeles, alldeles underbart. Efter alla resor och allt jobb senaste tiden stämmer det sistnämnda in ganska bra.

Mitt inlägg om Sportbladets vs Expressens matchdagstidning uppskattades inte av alla på redaktionen – och så ska det väl vara, högt i tak. Träffande humor från en av nattcheferna i ett ”alla”-mejl dagen efter:
Störst, bäst, vackrast: Robert Laul.
Leverantörer av halvbleka nyheter: Tomas Ros, Hans
Abrahamsson.
Anställda som inte kan konsten att göra tidning: Resten.
Vem ändrar i redaktionsrutan?

Inget Göteborg, blir en sväng till Torsby över helgen i stället, och ni kan ju alltid fundera på vem som bor där i bland och vad jag ska göra där…

Ska snart ut och värma upp Pärlan, sedan rullar vi. Med en snikvariant av en racerbil borde det inte ta längre än fyra timmar.

Kommer tyvärr inte att kunna blogga på någon dag, på återhörande framåt söndag kväll.

Här ett minne från Egypten – Bank, Laul och Wennman jr framför Keops:

Har scannat nätet och tidningarnas matchrapportering. Lite intressant att fotbollskanalen.se ger högst betyg till Petter Hansson, Anders Svensson och Mikael Nilsson. De ingår i samma agentstall och betygsättningen är gjord av en viss Olof Lundh. Ni kan ju gissa vilket agentstallet är…

Håller med att Petter Hansson gjorde en kanonmatch men Anders Svensson var snudd på underkänd och Mikael Nilsson absolut inte mer än godkänd.

En bra general vet när slaget är förlorat. Ibland får man erkänna det också. Expressen gjorde faktiskt en bättre matchtidning än Sportbladet i dag. De fångade dramatiken kring förbundskaptenernas Milano-resa på ett mer träffande sätt.
Att göra tidning är en konst. Ofta handlar det om att reportrar från olika tidningar levererar likvärdiga uppgifter, det är utgörningen i papper man har att spela med.
Expressens ”KRIS-RESAN” samt två flygbiljetter på ettan kändes mer kittlande än Sportbladets halvbleka ettanyhet om ett tränarsvek i Mora samt landslagsrubbarna ”VINNARE: ZLATAN” samt ”Våga riskera, Blågult”.
Speciellt som Sportbladet faktiskt hade bättre uppgifter. Tobias Linderoths citat ”Zlatan ska in på planen också” i kombination med uppgifterna att förbundskaptenerna åker till Milano hade varit perfekt att rubriksätta som ”KRIS-RESAN SOM SPLITTRAR BLÅGULT” över ett uppslag (arbetsrubbe, jag är ingen rubriksättare). Sedan ett knäck med Roland Andersson på ena sidan, Linderoth och Allbäcks reaktioner på den andra.
I stället fick ett dussinuttalande från Thomas Nordahl stort utrymme.

Men men, vad vet jag, jag är blott en vanlig reporter och det här är min högst personliga åsikt, och bara att ta nya tag.

Efter Sydamerika-turnén och Egypten-matchen kan man så smått börja dra slutsatser inför EM-kvalet mot Nordirland i slutet av mars. Om alla spelare är tillgängliga kommer startelvan att se ut så här:

Isaksson
–
Nilsson, Hansson, Mellberg, Edman
–
Linderoth
–
Alexandersson, Svensson/Källström, Ljungberg
–
Ibrahimovic, Elmander

Med andra ord; som den alltid sett ut, med ett frågetecken – Anders eller Kim? Om Zlatan fortfarande inte vill spelar Allbäck. Är inte Ljungberg frisk spelar ”Chippen”.

Alltså kunde landslaget gett fan i både Sydamerika och Egypten, inte ett skit har ju hänt ändå. Framför allt inte med tanke på att den spelare som imponerade mest i Sydamerika – Daniel Nannskog – inte ens blev inkallad till en sketen träningslandskamp när två forwards ströks (Elmander och Zlatan). Och Rade Prica gjorde ingen glad i går, men fick av någon fullständigt outgrundlig anledning 90 minuter.

Ibland känns det som att Lagerbäck och Andersson verkligen anstränger sig för att ta så märkliga beslut som möjligt.

Dimman ligger tät över Milanos flygplats Malpensa (Hultgrens fel) och det är förseningar och inställda flighter. I värsta fall får vi flyga runt halva Europa för att komma hem också, eller sitta här ett par timmar till.

Sov som en gris på flyget från Kairo, men bara tre timmar, så inte särskilt stark just nu. Dessutom blev jag av med min flaska egyptiskt rödvin som jag köpte på Kairos taxfree. Det gick inte igenom säkerhetskontrollen (ni vet den här idiotiska jävla regeln om vätskor). Men den nya världsordningens flygregler är inte bara idiotiska, de är inkonsekventa också. Maja på Scanpix fick igenom en exakt likadan flaska egyptiskt rödvin genom exakt samma säkerhetskontroll. Damen som kollade mitt bagage måste varit törstig.

Jo förresten, det har hänt något. ”Chippen” har ny tatuering. På benet. Har inte kommit åt att se vad den föreställer men journalistlägret spekulerar i ”Only Zlatan can judge me”.