…frågan är om inte till och med Kalle som hejar mer på Tyskland än Sverige vacklar nu…?

I dag och i morgon kommer experterna att hylla Brasilien. Andra har sett det här komma ett tag. Jag säger, med risk att få käka upp det; stackars Holland. Jag varnade lite för Holland tidigare i dag då det känns som att de inte nått sin maxkapacitet ännu. Men jag undrar om det spelar någon roll. Brasilien fortsätter att framstå som den starkaste kandidaten till VM-guldet. Det finns inget lag som hinner med när Brasilien får ytor, det finns inget lag som kommer att få något enkelt mål mot dem. Enda chansen är att ta ledningen och göra det tillräckligt trångt hemåt. Alternativt hålla 0-0 och vinna på straffar.

…hörde jag någon tänka Tyskland?

I alla fall, i kvällens match ställde Chile visserligen till en del bekymmer halva första halvlek men…

…när spelet går i baklås för VM:s individuellt sett skickligaste lag (jämte Spanien) är det en styrka att kunna utnyttja sina fasta situationer. Dani Alves slog bort hörna efter hörna mot Portugal. Han inledde med att slå bort att par till mot Chile. Då tog Maicon över. Efter att ha skjutit in sig en gång prickade han Juans panna genom en kulstöt med bananskruv. Resultatet: en meteorit slog ner bakom Bravo.

…jag har skrivit tidigare att ska Brasilien vinna det här måste Kaká i gång, samt att det kan vara hans sista chans att bli kung i ett VM. Kakás VM har varit upp och ner, mest ner, men det har funnits viktiga stunder av briljans. Framspelningen till Fabianos 1-0 mot Elfenbenskusten är ett exempel. Framspelningen till Fabianos 2-0 i kväll ett annat. Kaká kan fortfarande bli VM-kung. Själva målet? Tja, det närmaste man varit en utlösning framför TV:n under det här mästerskapet.

…3-0 var inte heller så dumt, va? Ramires-solo över Chiles planhalva, pet till Robinho som vinklade in i bortre. Min drömelva bugade och log…ända fram till Ramires drog på sig ett vansinnigt onödigt gult kort…suck.

Till sist; finns det fortfarande någon som trycker att VM är tråkigt och dåligt? Jag väljer att tacka för uppvisningen, kära brassar.

Skrev tidigare om mina problem inför kvartsfinalen – ska man hålla på Tyskland (Klose) eller Argentina (Diego)?

Jag fick den här bilden mejlad till mig men tyvärr…det hjälper inte, jag kan ändå inte bestämma mig, trots två bra argument…

…skämt åsido, men det blir till att vänta in känslan vid avspark.

Visst skapade Slovakien ett par bra bra chanser. Men jag tycker att Holland kontrollerade eftermiddagsmatchen fullt ut. Klasskillnaden låg och lurade. Gillar att Holland körde tröjnummer 1-11. På rätt position dessutom. Som det ska vara.

Lite kluven kring Holland. Å ena sidan har de bara släppt in två mål, båda på straff. Å andra sidan imponerar de inte riktigt framåt. Vilket gör mig orolig. Skulle de plötsligt börja växa nu kan brassarna få en obehaglig resa i kvarten.

Viktigaste var att vi fick en match utan alltför tveksamma domslut. Ärligt talat begriper jag inte hur folk orkar hålla på att dividera om domarna. Allvarligt, fotbolls-VM spelas vart fjärde år, jag är tokladdad inför nästan varje match och tycker det är grymt kul att följa framför TV:n. Jag tycker att domarstandarden varit okej och att vi får räkna med vissa misstag. Det enda jag varit upprörd över är elfenbenens extremt fula spel mot Brasilien.

…och möjligen att Dunga vilade Robinho mot Portugal vilket innebar att jag tappade mark i drömelvan. Ikväll räknar jag med att de betalar tillbaka.

Mitt i VM-fokuset kommer AIK med en bombmatta av nyheter. Om vi koncentrerar oss på spelarna som försvinner – Bojan och Mutumba – ryktas det att nye tränaren Alex Miller gjort klart för dem  att det inte kommer bli särskilt mycket speltid under hösten. Nyrika, ungerska ligatvåan Videoton lär ha fiskat efter spelare i Sverige sedan en tid men är inte kända för att betala några större pengar. Men om Miller – som det enligt samma rykten råder viss skepsis till i AIK-truppen – nu ändå inte ser någon framtid för fjolårets guldyttrar är alla pengar välkomna för en klubb som blöder ekonomiskt. 

Nytt VM-program i morgon. Gäst i studion: Thomas Bodström.

Då sitter man i rävsaxen då.

Min favoritlagslista – den har gällt så länge jag kan minnas – ser ut så här:

1. Brasilien.
2. Argentina.
3. Sverige.
4. Tyskland.
5. England.

Men under den här turneringen har jag fått starkare och starkare känslor för Tyskland och kanske framför allt Klose. Nu ställs det tyska anfallsfenomenet mot min störste barndomsidol jämte Zico; nämligen Diego och hans Argentina.

Jag har ingen aning om vad jag kommer att känna på lördag vid avspark. I normala fall borde det vara Argentina. Jag har Diegos tröja nummer tio på mig i skrivande stund. Men jag kan heller inte blunda för min växande kärlek till Tyskland och Miroslav. Jag kan inte bestämma mig, jag kan inte ta ett beslut. Det enda jag vet är att vid avspark så kommer jag att känna vad som gäller.

Det finns två andra aspekter.

Jag har tippat Tyskland som VM-vinnare. I final mot Brasilien. Det är alltid kul att tippa rätt. Men den final jag helst vill se är självklart Brasilien-Argentina. De har aldrig möts i en VM-final. Nu kan de inte mötas förrän i VM-finalen.

Argentina måste skicka ut både Tyskland och troligen Spanien. Brasilien måste skicka ut Chile, troligen Holland och Uruguay/Ghana.

Från matchen Argentina-Mexiko fick vi en ny domartavla att diskutera, Tevez 1-0 var offside som ni såg. Men precis som i eftermiddags känns det ändå som att det bättre laget vann rättvist. All heder till Mexiko som charmat oss under VM. De inledde starkt igen. Men i dag var motståndet övermäktigt. Då går det naturligtvis inte att dessutom bjuda på ett mål, Higuains 2-0.

Tredje målet (Tevez igen) var varken domartavla eller bjudning, det var VM:s mäktigaste distansskott.

Debatten om målkameror mullrar vidare, jag förstår inte vad det är för fel på idén med straffområdesdomare? Förutom att det införs först till hösten.

Problemet med målkameror är att fotbollen i så fall inte kommer fungera enligt samma förutsättningar överallt på ett väldigt grundläggande område. Alla länder och arenor kommer inte ha möjligheten till videoövervakning. Dessutom tar det tid. Med tanke på hur spelare gnäller över allt mellan himmel och jord lär det sluta med att varenda situation ska granskas. Samt att fotbollens regelsystem går från att vara bedömning till exakt vetenskap. Däremot en straffområdesdomare som gör sin bedömning är vettigt.

Personligen blir jag inte särskilt upprörd över vare sig en domarmiss eller en filmning. Det är en del av spelet. Men jag förstår och respekterar att andra tycker annorlunda.

Fortfarande inget mål från Messi. Han försvann ur matchen i andra halvlek men låg innan dess bakom mål och hade ett par briljanta instick som satte lagkompisarna i bra lägen. Om vi ska dra en historisk parallell till Maradonas -86-VM klev han in i målprotokollet på allvar först i kvartsfinalen (även om han gjorde ett mot Italien i gruppspelet). Messi har inte dominerat detta VM men hans insats är långt ifrån ett fiasko.

Spelkassan i vårt VM-program är tom. Tur då att jag spelade 3-1 till Argentina privat. Den satsade tjugan ger 140 kronor tillbaka. De skickar jag nu in i vår spelkassa, Leffe. Vi lever.

Framför allt lever VM. Argentina-Tyskland, herregud vilken kvartsfinal. En repris från 2006. Tyskland vann på straffar (så klart), sedan utbröt regelrätt slagsmål. Jag var på plats. Det som hände i paus mellan Argentina-Mexiko är en promenad i parken i jämförelse.

Jag måste erkänna en sak. Jag är en svag människa. Jag tvivlade. När England och Frank Lampard gjorde ett 2-2-mål som borde ha godkänts, då var jag säker, nu tappar Tyskland det här.

Jag borde vetat bättre.

Tyskland fick sitt halvtidssnack, kom ut samlade, drog ner på tempot, invaggade sin motståndare i en falsk trygghet. När engelsmännen flyttat upp tillräckligt mycket folk väntade de iskallt på ett misstag från Gareth Barry och växlade tempo skoningslöst. När Schweinsteiger, Özil och Müller stormade framåt var det inte frågan om – utan hur – det skulle bli mål.

Tyskland är inte samma stabila maskin som vi gillar att referera till. Backlinjen är svajigare, de enkla misstagen fler och spelartyperna kvicka och tekniska med nerver av stål – inte stora och starka med nerver av stål.

Men det viktigaste draget finns fortfarande kvar – spelarna växer i den vita tröjan. Se på Klose. Iskall mellan mästerskapen, i dag gjorde han sitt tolfte VM-mål. Jag älskar Miroslav Klose. Och när unge Müller väl fick chansen att avgöra darrade han inte. Personligen anser jag att gillar man fotboll är det omöjligt att inte älska denna version av Tyskland.

Det är klart att det blivit en annan match om Lampards mål godkänts. Det är klart att fotbollen ska – borde – ha infört straffområdesdomare för länge sedan. Straffområdesdomare alltså, inte målkameror. Men det är lika för båda lagen. Ingen kan säga att England var det bättre laget över 90 minuter. Ingen kan heller blunda för att planens lille gigant Mesut Özil hade vit tröja och inte röd. Och vill man vara krass jämnade det ut sig – England fick bara käka upp det felaktiga mål som gav ett VM-guld 1966 i finalen mot Västtyskland.

…eller som min kompis Kalle som hejar mer på Tyskland än Sverige messade:
”Tråkigt med det bortdömda målet. Men tur förtjänar man. Mål gör man. VM-guld vinner man. Om man är tysk”. 

Till sist; om det är någon tröst – England slapp i alla fall förlora på straffar.

Ghana-USA blev på många sätt en repris av eftermiddagsmatchen. Det började med ett målvaktsmisstag, laget i underläge kom tillbaka och tog över men till slut vann det bättre laget tack vare en briljant individuell prestation.

När det gick till förlängning trodde jag att jänkarna skulle ta det men Ghana spelade smart, fick ner tempot och förstörde matchrytmen. USA skapade tryck först sista fem. Stor hjälte målvakten Richard Kingson. Tänk att han spelat i Hammarby. VM:s bästa målvakt? Kanske för tidigt att slå fast men Kingson har varit riktigt bra i tidigare matcher också.

Dåliga avslut i fria lägen har varit en röd tråd genom hela VM, vi har sett det från Ghanas sida, vi såg det från Sydkorea tidigare i dag, vi såg det från USA. Gyan bröt mönstret när han först behöll balansen efter lagkamraten Bocanegras tunga tackling, sedan höll inne skottet en bildruta för att därefter släppa loss en halvvolley när Tim Howard sjunkit ihop en aning. Ett väl valt tillfälle för trendbrott.

Vill också nämna USA:s förbundskapten Bob Bradley. Han svarade för två byten där framför allt det andra (anfallaren Findley ut, mittfältaren Feilhaber in) förändrade matchbilden; Donovan och kompani fick grepp om mitten där Ghana under första halvlek gjorde som de ville.

Uruguay-Ghana i kvartsfinal är precis tvärtemot vad vi tippade i senaste VM-programmet. Eller ”vi och vi”…det är våra gäster som avgör. Dalil Benyahia må vara en bra fotbollsspelare men det här med betting är tydligen inte hans grej.

Ghana i kvartsfinal alltså…tänk om Michael Essien varit frisk.

Vi börjar med en matchrapport från gräsmattan utanför Karlberg slott där vi grillade i går kväll. Ett gäng utmanade oss på fotboll. Vi ställde upp en offensiv fyra enligt spelmodellen 1-1-2: Printchefen längst bak, jag i en fri mittfältsroll, Fröken Frändén och Persson på hörnet där uppe. Klar 5-2-seger efter tre mål av en glödhet Frändén.

Resten av kvällen fortsatte i samma tempo. Om jag är lite darrig på tangentbordet i dag ber jag om ursäkt för det.

Jag brukar driva tesen ”Ut med blåbärsgängen – vi vill se de stora elefanterna marschera mot varandra”. Det hindrar inte att matcher mellan ”mindre” fotbollsnationer kan vara underhållande. Åttondelsfinalen Uruguay-Sydkorea till exempel. Jag höll en extra tumme för koreanerna, tycker de är charmiga, dessutom hade vi spelat på dem till kvartsfinal. Den platsen tar nu Uruguay välförtjänt. 

Men jag lider med Sydkorea. Inget gnäll, inget skådespeleri, inga protester. Får de ett domslut mot sig reser de sig upp och kör vidare. Men lika bolltrygga och kreativa som de är i sitt anfallsspel, lika naiva och virriga är de i sitt försvarsspel. Ska vi sammanfatta avgjordes den här matchen genom bjudningen vid Uruguays 1-0-mål. Och så klart Suárez individuella prestation vid 2-1, ett av VM:s vackraste mål.

Jag har tidigare varit inne på att Uruguay är det lag som imponerat mest sett till vad man hade förväntat sig. I dag avslöjades brister i defensiven, framför allt då mittbacken Godin lämnade planen efter första halvlek. Men med tanke på lottningen, de möter antingen USA eller Ghana i kvarten, har de givetvis ett jätteläge att nå semifinal.

Inför kvällens match har vi satt våra pengar på USA.

Brasilien-Portugal 0-0

Elfenbenskusten-Nordkorea 3-0

Det är midsommarafton, jag har jobbat 26 dagar i rad, jag orkar inte skriva massa L hit och dit. Vi har en ny pinne på banken och vinner gruppen. Vilka vi möter i kvartsfinal återstår att se. Vi ställde upp utan Elano, Kaká och Robinho, vi malde på och att Glenn Strömberg var ”sjuk” förvånar mig inte, även om Chris försökte med att ”fortsätter Brasilien släppa dessa ytor blir det för eller senare mål för de rödklädda”. Så är han bandykommentator också.

Kan man göra mer än vinna dödens grupp? Vann i alla fall 93 kronor på det, eftersom Portugal kom tvåa, tack Portugal, hej då Svennis.

Först i världen med att vinna tre VM-guld, först att vinna fyra, enda som vunnit fem – och först med att skippa muren på frisparkar från 30-35 meter.

Vi räknar med kritik i tidningarna i morgon. Vi kan leva med det.

Nu gör vi en ”Glenn Hysén”.

Tveksamt om det blir en rapport från Spanien-gruppen, men håll tummar för 3-0.

Glad midsommar allihopa.

Ibland måste man chansa, ibland går det åt skogen, ibland väldigt lyckosamt. Att vi bjöd in Brommapojkarnas relativt okända yttermittfältare Dalil Benyahia –superdribblern från ett inslag i våras – till vårt VM-program är ett exempel på det senare. Grabben bjöd på både en, två och tre fotbollsmässiga aha-upplevelser. 

Nu tror jag på Dalil, han kan få en fin fotbollskarriär – själv vill han att den ska sluta i antingen Real Madrid eller Barcelona  – och vi håller tummarna för det. Skulle det skita sig kan han nog göra sig ett namn som expert i TV. Han är 20 år, det här var alltså första gången han satt i en TV-studio och tja…ni får kolla själva. Jag är också nöjd att jag – denna midsommarafton – för en gångs skull är ganska sexig i rutan. Och Vikingstad var briljant, jag säger L L L L L eftersom vi även vaskade fram en bra nyhet, men den spar vi på ett tag.

Det är en speciell dag i dag. Mot bakgrund av det jag skrev ovan kan vi med gott samvete säga som Glenn Hysén, fast med positiv klang: ”Det var ju kuken, men nu kan man bli kanon på midsommar”.

Stor skärm här, lite mindre här…

Om ni missat något av våra tidigare program har ni dem här:

1. Erik Edman L L

2. Tobias Hysén L L L

3. Björn Ranelid L L L L

4. Ola Toivonen L L

5. Kennet Andersson L L L L

6. Patrik Sjöberg L L L

Japan-Danmark 3-1

Holland-Kamerun 2-1

L L L L L
Ordet för dagen är utan tvivel aggressivitet. Slovakien ordnade sitt avancemang genom en stenhård press på sin motståndare, några timmar senare gjorde Japan det samma mot Danmark. Det pratas om den japanska backlinjen, men med lite bättre tajming kunde Tomasson gjort både ett och två mål redan i första halvlek. Nä, det som till slut malde ner danskarna – och italienarna – var en skoningslös aggressivitet över hela planen som aldrig tog slut. 

L L L L
Det är hög tid att lära sig nya fotbollsnamn. Vi drar väl hela startelvan så ni kan öva inför åttondelen mot Paraguay: Kawashima – Komano, Nakazawa, Tanaka, Nagatomo – Hasebe, Abe, Endo, Matsui, Okubo – Honda. Fila gärna lite extra på centrallinjen Tanaka, Abe och Honda. Framför allt Keisuke Honda, CSKA Moskvas 24-årige anfallande mittfältare. En av VM:s bästa spelare så här långt. Förarbetet till 3-1-målet var ett konstverk. Honda = VM:s motsvarighet till EM:s Arsjavin?

L L L
Två japanska mål på frispark – effektivt. Men ingen av dem hade behövt gå i mål om Danmark haft en vettig målvakt. På första tar Sörensen ett steg åt fel håll, på andra ställer han muren fel. Men Hondas tillslag är intressant: han vrider sig som om han ska böja den i närmsta men släpper upp vänsterfoten precis vid tillslaget så att Jabulanin går rakt mot bortre i stället. Vet inte om jag sett det tidigare. Kan hålla med Ola Andersson i SVT-studion om det verkligen behövs så mycket mur från 35-40-meter.

L L
Alla som gillar ”skrällar” är säkert supernöjda. Japan mot Paraguay i åttondelsfinal innebär att vi får ytterligare ett överraskningslag i kvarten. Det kanske är jag som är konservativ men jag hade varit mer laddad för Danmark-Italien i en åttondel.

L
Nä, det blev inget med Danmark. Missade avancemang från gruppspelet för första gången. Genomgående alltför många avgörande misstag och en väldigt blek Bendtner på topp. Det kan de gott ha, danskjävlarna snodde trots allt vår VM-plats.

Inte ens nära.
När det gäller tips var jag nog inte ensam om att gå snett i grupp E. De flesta hade tippat Holland-Kamerun. Jag gick på Holland-Danmark. Alla som hade Holland-Japan räcker upp en hand. 

Väldigt nära.
Att Tomasson inte bara missade straffen, utan att även returen. Det hade varit Yakubu-klass. Ja ännu värre till och med.