Det har varit en annorlunda helg på alla vis. Först såg jag alltså en match i spanska ligan, det hör inte till vanligheterna.

I söndags köpte jag en bingolott och slog mig ner i soffan. Vem hade Lotta Engberg i studion om inte – förbundskapten Lars Lagerbäck. Han verkade trivas utmärkt.
– Vilket schyst husband, diggade Lagerbäck och parerade Engbergs sexskämt rutinerat.
– Det går lite långsammare när man blir äldre, svarade Lasse med glimten i ögat – eller var det passion?

Att Lotta ville var uppenbart. Mer oklart hur Lagerbäck ställde sig. Vad som hände efteråt vet jag inte, men som Lotta sa till en gäst som ringde och önskade en trevlig fortsättning i studion:
– Vi ska ha väääldigt trevligt sen…

Lotta Engberg och Lasse Lagerbäck – vilket par de skulle bli.

Jag var extremt nära Finalchansen på min lott men sprack på att Ivar 26 dök upp i stället för Ivar 28. Lagerbäck gav 10 000 till Alby FF, en kärring ute i landet vann bil, mat och bensin värt 360 000 kronor…jag var alltså två Ivar-nummer från Finalchansen.

Lite surt att hysta ut 40 spänn och två timmar på eländet utan att ens vinna en ny lott. Men husbandet var schyst i alla fall. Kanske kollar jag nästa vecka också.

Hamnade framför Real Madrid-Barcelona i går kväll, mest av en tillfällighet, brukar inte följa spanska ligan, men El Clásico bjuder ibland på det lilla extra så jag gav det en chans.

Och herre jävlar vilket lir!

(Ni vet att jag inte gillar utropstecken men här kommer ett par till!!!).

Jodå, jag har sett bättre fotbollsmatcher, absolut. Till exempel Italien-Tyskland semifinal VM 2006 och Brasilien-Frankrike kvartsfinal VM 1986 men jag tror aldrig jag sett en offensiv så fruktansvärt skicklig som den Barcelona pumpade i gång i går kväll. I alla fall inte i en så viktig match mot en bra motståndare.

Det är lätt att stirra sig blind på Messi som verkligen var magnifik med boll men kanske framför allt utan utan – ständigt i rörelse, därmed omöjlig att försvara sig emot eftersom han hela tiden dök upp i nya ytor, mellan nya motståndare.

Men min man var faktiskt Xavi. Det var Zidane-klass. Då syftar jag på förmågan att i felvänt läge läsa av var motståndaren befinner sig. Det var bara att rulla upp bollen på Xavi som gjorde en lite sambavickning med rumpan och vips var två gubbar överspelade och han kunde avancera rättvänd och hitta vidare till Messi eller Iniesta.

Som min kompis Samuel som hejar mer på Spanien än Sverige messade:
”Mozart, Kafka och Picasso – släng er i väggen”.

Han har en poäng, Barcelonas fotboll i går borde jämställas med genier inom andra områden. De spelar med bredd och djup, i hög fart, med hög kvalitet, på spelare som ständigt är i rörelse och som hela tiden är ett steg före sin motståndare i tanken.

Defensivt har Barca sina svagheter men deras höga presspel var intressant att se, Real skickade undan bollen i panik gång på gång på egen planhalva. Kändes nästan som Blåvitt på 1980-90-talet.

Ska bli spännande att se om Barca kan göra om allt detta mot Chelsea i Champions League på onsdag. Hade gärna suttit ner med Guus Hiddink och lyssnat på hur han resonerar kring sin matchplan. Känns som att enda sättet är att döda tempot i matchen. Real Madrid gjorde tvärtom och det gick som det gick.

Dags för några allsvenska reaktioner. En dag försent, men vad fan.

Att Kalmars kräftgång blev så långvarig är en liten gåta, så stor har spelaromsättningen inte varit, så dåliga är inte gubbarna som är kvar. Det handlar väl om en reaktion på SM-guldet. Jag skulle tro att det skiljer 20 procent i ”kämpa” på den röda maskin som i fjol jagade sin första, historiska serieseger och det bonnagäng som gled in i årets allsvenska med näsan i vädret. Men nu är första trean hemma och det lär bli fler.

…däremot undrar jag om inte Rasmus Elm lämnar Kalmar till sommaren. Annars hade hans kontrakt nog varit förlängt nu med tanke på att det bara återstod detaljer för en månad sedan.

Var på väg till Grimsta IP i går för att se BP-Elfsborg. Det gick sådär. Först skar jag mig på taggtrådsstängslet. Sedan halkade jag i en koskit. Till råga på allt kom en ilsk bagge och jagade mig tre varv runt planen. Då gav jag upp och åkte hem.

…hörde sedan att James Keene gjort mål och det var i så fall på tiden.

Till sist finns det anledning att avsluta så här igen: kommer Öis ta några poäng alls i år?

…eller kanske så här: kommer Marcus Allbäck göra några mål alls i år?

Dagens program ute och jag tycker att Marcus Lantz gör ett ganska intressant inlägg i debatten om allsvenskan. Han fick sänka sin ”tuffhetsnivå” när han flyttade hem från proffslivet i Danmark och framför allt Tyskland. Mittfältskrigaren – som varit riktigt bra i årets allsvenska – kan alltså inte spela på samma sätt i Sverige. Tänkvärt.

Kosovare Asllani är en spännande person, född i Sverige men föräldrarna är frihetskämpar från Balkan och hon säger i programmet att för henne är Kosovo nummer ett.

När Zlatan andades något liknande om Bosnien i en bosnisk tidning häromåret blev det himla liv, men Asllanis uttalande lär passera lugnare förbi, Kosovo har inget damlandslag och herrlandslaget är ännu inte erkänt av Uefa och Fifa.

Den dag det blir så kan vi mycket väl få se andra ”svenska” spelare där, till exempel Aghon Mehmeti och Labinot Harbuzi om de inte blir så  bra att de platsar i Sverige. Emir Bajrami ställs också inför valet, men där är nog oddsen större att han kliver in i ett svenskt landslag. Erik Niva resonerade kring detta i ett S-reportage i höstas.

Gå in på Fotbollsbladet.se för att se programmet i fullskärm eller i mindre skärm här:

Nu vann visserligen Helsingborg med 3-0 borta mot AIK på Råsunda, ett resultat som inte går att klaga på, men jag tror ändå att Henke och kompani funderar ungefär så här just nu: ”Fan, ska vi vara ojämna HIF i år också!?”.

…när det gäller AIK kan man fråga sig hur tränaren Mikael Stahre resonerar när Bojan Djordjic inte platsar i en 19-mannatrupp som får stryk 3-0 hemma.

Är Rasmus Jönsson en större talang än Robin Söder? Det tycker tränaren Bosse Nilsson. Jag vet att Sportbladets expert på skånska tycker samma sak. Själv skulle jag ranka Sveriges tre största talanger (i allsvenskan) så här:
1. Rasmus Elm.
2. Robin Söder.
3. Rasmus Jönsson.

Ni har väl sett när Jönsson luras med Henke Larsson, för övrigt? Om det nu verkligen är det han gör…

Bonusfråga: vilken talang har jag glömt?

Den största damtalangen vi har i Sverige heter Kosovare Asllani, hon gästar Laul Calling i dag. Programmet läggs ut klockan 12.00.

Djurgården? Jag har redan sagt mitt om tillståndet i den klubben. Nu storstryk mot Party-Jannes gäng

Om Pontus Wernblooms övergång till AZ sa jag vad som behövde sägas i tisdags kväll och ser ingen anledning att ändra mig: ”Klart är att just Wernbloom är en spelartyp Blåvitt får riktigt svårt att ersätta. Jag ser få om ens något alternativ i dagens trupp som kan gå in på hans position”.

Jag såg inte matchen på Nygamla men förutsätter att Hammarby hade domaren emot sig mot Gais också och därför bara fick 2-2?

…apropå domare skrev John Alvbåge kul i sin blogg: ”Martin Hansson gör en stormatch, men ett stort MEN till att ha två göteborgare som linjemän. Jag ska maila min vän Bosse Karlsson direkt….”.

Malmö FF:s 0-0 mot Gefle drar jag inga stora växlar av. Herregud, ni får tänka på spelschemat, det var ju cupmatcher i helgen. Klart att Sveriges rikaste förening har det jobbigt då.

Ska jag själv bli rik måste Arsenal lägga på ett kol hemma på Emirates nästa vecka.

Laul Calling inspelat med mängder av folk som gäster och i inslag och intervjuer och personliga shower: Wegerup, Niva, Caroline Seger, Kosovare Asllani (tjejernas Zlatan!), Patric Jildefalk (Sveriges yngste elitfotbollstränare!!), Marcus Lantz, Jan Tauer, Tiffany Persson (!!!), Lasse Anrell…you name it. Ny avsparkstid, som sagt, i morgon torsdag klockan 12.00, don’t miss.

Jag återkommer till kvällens matcher.

Fotboll brukar handla om att vara bättre än sin motståndare men det kan också handla om att inse att man faktiskt är sämre – som när assisterande förbundskapten Roland Andersson konstaterade att Portugal slår Sverige med 8-3 spelare för spelare. Den matchen slutade 0-0 eftersom det var resultatet Sverige ville åka hem med.

Barcelona på Camp Nou slog Chelsea med 10-1 i kväll, men engelsmännen fick också resultatet med sig tack vare en pånyttfödd Peter Cech, en skyttegravstaktik och – som jag varnat för – en fenomenal coach i Guus Hiddink.

Det är långt ifrån säkert att Barcelona vinner årets upplaga av Champions League, helt nya förutsättningar på Stamford Bridge och Barca är skakade. Sedan är det en annan sak att två eller tre noll hade varit kvällens mest rättvisa resultat.

Branislav Ivanovic bjöd Liverpool på en onödig straff i kvartsfinalen, i går svarade han för en av de skönaste glidtacklingarna jag sett, när han klippte Iniesta klockrent på övertid fem meter utanför eget. Vem är den gubben egentligen?

Veckans riktiga höjdare i morgon, Manchester United-Arsenal. Om någon missat det har vi tusen spänn på Arsenal som CL-segrare, inlämnade i november på Wennman den Stores goda inrådan.

Helt utan jämförelser i övrigt…Tobias Hysén (såg ni riktningsförändringen?!) gjorde det Bojan borde ha gjort – mål när läget dök upp. Ändå var Blåvitt – precis som mot Bajen – illa ute på Nygamla när ett decimerat Örebro tryckte på för en kvittering mot slutet, 1-0 stod sig med nöd och näppe. Kanske åter dags att påminna om vad Tord Grip säger i Laul Calling:
– Man kan ha en ensam gubbe på topp, men då ska det vara en Drogba.
Många lag i allsvenskan försöker spela med en man på topp utan att klara av det?
– Det är kruxet, det. Det gäller att den här forwarden kan hålla fast bollen så man hinner upp med mittfältet.

Nu ska jag inte påstå att det var Blåvitts stora problem i dag, snarare var det väl så att effektiviteten saknades. Och att John Alvbåge – utan jämförelser i övrigt – spelade som Petr Cech.

Apropå IFK Göteborg avslöjar Spanjoren att Pontus Wernbloom är nära en övergång till AZ Alkmaar. Det var min skytteligavinnare det…samtidigt en rätt tung övergång för Pontus, AZ är ingen dålig klubb, och ett par tre euromiljoner till IFK Göteborg.

Klart är att just Wernbloom är en spelartyp Blåvitt får riktigt svårt att ersätta. Jag ser få om ens något alternativ i dagens trupp som kan gå in på hans position.

Ingen rast, ingen ro.

Upp i vargtimmen i morse, firmabilen till Linköping där jag bevittnade mitt livs första damfotbollsträning. Blev lite överraskad att tjejerna hade så mycket fokus på individuell träning: anfallarna körde för sig, mittfältarna för sig, yttrarna med Kosovare Asllani i spetsen för sig och målvakterna för sig.

Å andra sidan tränar många allsvenska damlag två pass om dagen och enligt assisterande tränaren Khaled El Ahmad var eftermiddagspasset mer kollektivt.

Landslagsklippan Caroline Seger är en skön tjej, mer av henne i Laul Calling, och hennes patenterade imitation av…ja vem? Det får ni se.

Ska Zoran Lukic lämna Djurgården? Jag gillar inte att skrika på tränares avgång men i Lukics fall har jag svårt att se hur han ska reda ut den här soppan utan att Djurgården som förening riskerar att ta ordentligt med stryk. Men jag kan naturligtvis få fel.

Barcelona-Chelsea i kväll…en match som INTE visas på Viasat Motor, utan TV6. Hallelujah.

Jag minns en gång när Farsan och jag hade en diskussion om vilken match som var hetast; var det United-Roma eller Liverpool-Arsenal. Det var – har jag för mig – Champions League-kvartsfinal för ett eller två år sedan. Svenska folket gick på min linje – Liverpool-Arsenal vann lätt.

I veckan väntar två rätt feta CL-matcher – semifinalerna – och den här gången är det värre.

Själv är jag mest laddad för Manchester United-Arsenal men det är inte hugget i sten att folket går på samma linje eftersom Barcelona och Chelsea möts i andra fajten.

Livet går vidare, det gör nästan alltid det, och jag kan redan nu informera om att nästa Laul Calling läggs ut på torsdag på grund av att folk är ute för att demonstrera på fredagen (1:a maj).

Torsdag klockan 12.00 gäller alltså denna vecka.

För er som missat programet med Tord Grip hittar ni det här.

Eller här.