Tydligen syntes Sportbladets utsända i TV precis. Det plingade i alla fall till i samtliga mobiltelefoner samtidigt.
Lauls: Ni var precis i bild. Ingen rolig syn.
Stjärnreporter Lundgrens: Har inte din mamma lärt dig att man ska le när man är med i TV?
Banks: Såg dig just i TV…du är söt…Kram.

På plats på Nya Ullevi och laguppställningarna har kommit. Mourad från start i Blåvitt och Enrico till vänster på Dif:s mittfält. Jag var övertygad om att Komac skulle spela där, bättre defensivt mot Alexandersson, men Jónsson/Lindholm satsar offensivt.

Träffade motorsågs-Ralf precis.
– Jag trodde det skulle bli en liten blänkare. Men tidningen sålde helt slut i Åtvidaberg i alla fall, skrattade Ralf.
Sedan pratade Ralf och Bank golf.
– Du vet väl vad Tord Grip säger om golf, sa Bank: ”Man kan inte bara träna frisparkar”.
– Jag brukar säga att det blir bättre om jag får ta dom på volley, kontrade Ralf.

Intressant diskussion på restaurang La Vacca. Diskussionen började med att Bank skröt om nån restaurang i Turkiet och slutade med en fråga vi fortfarande inte fått svar på: hur kommer det sig att en brevduva hittar till platsen den ska lämna brevet på? Vad är det duvan känner igen?

Resonemanget dit: restaurang i Turkiet-dåliga restauranger i Egypten som serverade kohjärna-André dog av att äta isbjörnshjärna på Nordpolen-Aftonbladet rapporterade om Andrés ballongfärd tack vare att André skrev brev som han skickade  till Stockholm med brevduvor.

Dagens andra fråga: någon som förstår vad Mats Härd vill med sin krönika i dag?

Farsan ringde när jag satt på tåget:
– Det blir la 4-0 till Blåvitt.

Trots det självsäkra tipset skulle han inte gå på matchen, det gör han inte förrän Blåvitt vunnit fem raka.

Den hela specialen på stationsgrillen var som en hel special ska vara: hårda potatisbitar i moset, spänst i korven och ett frasigt bröd.

Dagens misstag: skulle gå på toa på tåget och ryckte upp dörren. Ut ramlade en käpp och en förskräckt äldre dam tittade upp på mig. Tydligen fel på låset. Jag bad om ursäkt och gick vidare.

Henrik mejlar apropå min artikel om Elfsborg ”dagen efter”:
Ställd bredvid en kort person tenderar en lång att se ännu längre ut.
/Henrik

Såg sista avsnittet av första 24-säsongen i går natt. Vilket fruktansvärt slut. Just nu handlar mitt liv om att få tag på säsong två och inget annat än att få tag på säsong två.

Först en siesta innan kvällens toppmatch.

Dif:s assisterande tränare Paul Lindholm eldar upp inför kvällens toppmöte:
– Vi har noterat att Bengt Andersson darrat en del, säger Lindholm i Sportbladet.
– Han borde fokusera på sitt eget lag, kontrar Blåvitts Stefan Rehn.

2-2?

Tåget var 35 minuter försenat på grund av personalbrist. All SJ:s kraft läggs just nu på sökandet efter mina glasögon.

När jag satt på stationen kom det för övrigt fram en SJ-anställd (djurgårdare) och undrade om mina glasögon dykt upp. Han rekommenderade mig att göra en ögonoperation.

Och apropå tåg så hade Johan Elmander ett skönt citat i konkurrenten:
– Det känns som jag blivit överkörd av ett godståg, menade Elmander efter 0-1 mot Liverpool i 44-gradig värme.

Kändistätt i vagnen i dag: Sportmagasinets Thomas Tynander sitter till höger om oss, Offsides Henrik Ystén strax framför.

Påpekade i ett tidigare inlägg att Manchester Citys spel i premiärmatchen mot West Ham påminde om Arsenals.
Nu säger Citys yttermittfältare Stephen Ireland:
– Vi är ett spelande lag nu, med många offensiva spelare och med flera brasilianare. Vi kanske är lite som Arsenal nu.
Matchen mot Derby pågår, City leder med 1-0 efter ett underbart anfall.

Pratade med Magnus Haglund precis som är en klok man. Även om hans Elfsborg får svidande kritik nu tror jag på Haglund när han säger att käftsmällen på Mestalla stärker boråsarna på sikt.

Pratade även med förbundskapten Lasse Lagerbäck. Han sa:
– Valencia är ett av de allra svåraste lagen att möta. En del storlag kan hamna i ett läge där de går på halvfart i en sådan här match, men Valencia är ett så välorganiserat lagbygge att det inte händer.

I morgon morgontåget mot Göteborg och toppmötet på Nya Ullevi.

Blev en vända på gymmet under förmiddagen eftersom jag troligen inte hinner till fotbollsträningen i kväll. Måndagens insats visade att jag egentligen behöver all träning jag kan få, men nu har jag i alla fall kört en Tour-etapp på motionscykeln.

Därefter: beställde en pastasallad med tonfisk. Tillbaka på redaktionen öppnade jag lådan – och det visade sig vara en pastasallad med tonfsk utan pasta. Man kan ju bli sné för mindre.

Om jag har fått tillbaka mina glasögon? Det kan jag inte påstå.

Före detta tf nyhetschef Bank är i dag tillbaka som tf nyhetschef. I morgon åker vi till Göteborg för Blåvitt-Djurgården. Känns som årets match hittills i allsvenskan.

Jag och Bank satt och filosoferade precis innan matchen skulle börja och vi var ganska överrens om att 1-0 i paus och 3-0 vid slut vore det mest logiska resultatet.

5-0 hade skildrat styrkeförhållandena mellan lagen ännu bättre, men då hade krävts att Valencia gick för fullt i varje situation, och det gör man sällan när man är så överlägsen.

Pinsamt för svensk fotboll? Tycker jag inte. Så här stor är skillnaden. Däremot var det pinsamt när Malmö FF förlorade med 0-3 mot FC Thun.

Tycker att Elfsborg hade en ganska bra period från 30:e minuten fram till Silvas nickmål i 58:e som kändes jävligt billigt. Men det hör ju också till att sämre lag förr eller senare gör ett sådant misstag.

De stora matchernas man: Tja, han hade ett stolpskott i alla fall.

Johan Mjällbys frisyr: Passar på den, jag gillar Johan.

Efter maten, till matchen: Johnnie Walker Blue Label. Lagrad på ekfat i 60 år. Värd sina 130 euro på Flughafen München Franz Josef Strauss.

De stora matchernas man, Elfsborgs spelande tränare Mathias Svensson, porträtteras av lokalpressen inför kvällens Champions League-kval mot Valencia:
”Mathias Svensson har just landat i Valencia med sitt Elfsborg.”

Med sitt Elfsborg. Sånt gillar vi.

Svensson säger till Borås Tidning:
– Jag har alltid fått slita hårt för att visa omvärlden min kapacitet.

Ikväll kommer Mathias att få slita hårdare än någonsin. Men jag tippar med hjärtat och tror på en hedersam 1-2-förlust för Svenssons Elfsborg.

Om nu Svensson kan spela, vill säga. En öm hälsena stör. Det finns visserligen ett par juniorer i truppen, men de är inte mycket att luta sig emot när det blåser på Mestalla.

Vi har fått nya träningsoveraller i fotbollslaget. Ni vet en sådan dress med mjukisbrallor och mjukiströja som är så sköna att skrota omkring i en dag när man inte planerar att uträtta några större stordåd.

I dag är en sådan dag. Kollade 24 till fem i morse och vaknade klockan ett. Nu ska jag eventuellt brygga mig en kopp. Sedan gymmet, en late lunch och fotboll hos Bank.

Jag sover altid dåligt efter att ha spelat match. Det bränner och rycker i benen, det här är sista säsongen.

Min arbetsgivare står för nya glasögon, det var ju en tröst mitt i all bedrövelse. Men jag begriper fortfarande inte varför mina glasögon inte kommer tillrätta. Vad gör man med en annan människas glasögon? Knackar ut glasen och sätter in sina egna? Sparar till en maskerad? Försöker kränga på Blocket? Jag begriper det inte.

Här är artikeln om Ralf Edströms motorsågsolycka som hamnade på ettan.

I dag har jag hela Aftonbladets förstasida. Det är ovanligt för oss på sporten, våra bästa nyheter brukar ligga som en liten puff på förstasidan, men den här gången drogs det upp på hela sidan.

Jag trodde faktiskt på löpet, men så blev det inte.

Det som hände var att jag träffade en kollega på tåget mellan Göteborg och Stockholm, vi småpratade lite om fotboll och sommaren och plötsligt hade jag en story som höll för hela ettan.

Det är en ganska hemsk historia egentligen, men den gamle fotbollshjälten hade – som han själv sa – tur i oturen.

I dag är jag ledig igen, det blir ett besök hos min gode vän och kollega, den före detta tf nyhetschefen Bank. En bit mat framför Valencia-Elfsborg står på programet. Ska se om jag kan locka med mig honom till gymmet först, men det är nog ingen större risk.