Rigorös säkerhet kring det franska landslaget. När truppen skulle gå och äta här på hotellet motades en hotellgäst – en äldre herre – bort av vakter utanför hissarna. Han blev mycket ilsk och knuffades tillbaka ända till han släpptes fram och kunde åka upp till sitt rum.

Jag och foto-Bardell gömde undan våra ackrediteringar och väntade vid hissarna till spelarna ätit färdigt. När Zidane kom ut sträckte jag fram ”autografblocket” och fick därmed ställt några frågor, så det blev en bra artikel. Autografen var en skenmanöver, men jag ska ge till en liten kille som kommer att uppskatta den om några år.

Har fortfarande inte fått pressbiljett till matchen, så det blir en nervös dag. Något hotellrum har vi inte heller, men det löser sig förhoppningsvis också.

Hör att det är mycket snack i Sverige om vissa svenska landslagsspelares dåliga attityd vid hemkomsten. Säg så här; jag är inte överraskad.

Checkade precis in på SAS Radisson i Hannover, samma hotell som franska landslaget bor på. Efter alla dyra hotell med hutlösa priser för bredband var det intressant att komma till ett lyxigt SAS Radisson där frukosten ingår och bredbandet är gratis – ändå kostar rummen bara 160 euro per natt. Det hade tidningen kunnat spara in pengar på om vi bott på SAS Radisson hela resan.

18.45 i kväll tränar Frankrike och då tänkte jag, foto-Bardell och Bank vara på plats.

Hannover är en stad jag aldrig satt min fot i (tror jag) men i dag susar vi dit med foto-Bardells bil, ska ta en timme eller två. Hannover låter ju inte så sexigt, men men.

Frankrike har träning, vet dock inte riktigt när ännu. Sedan möter de Spanien på tisdagkvällen, en match som kan bli Zinedine Zidanes sista. Helt klart en rätt stor fotbollsprofil som lägger skorna på hyllan, även om han kanske borde gjort det för länge sedan. Eller vågar man skriva så?

Känns fortfarande bittert att Sverige åkt ut, hade varit så jäkla tungt att få ladda för en VM-kvart mot Argentina i Berlin. Nu blir det ju en hyfsad match ändå – Tyskland-Argentina – men det kunde faktiskt varit Sverige om vi inte fått den där bedrövliga starten.

Visst var Tyskland bättre, framför allt deras mittfält, men Sverige har spelat oavgjort mot många bättre motståndare; England, Italien, Argentina och Holland till exempel. Sedan kunde vi sparkat ut tyskarna på straffar. Eller kanske inte.

Har funderat på saker och ting och det jag vet är att jag länge, länge, länge tyckt att Sveriges centrala mittfält är för dåligt – oavsett Anders eller Kim eller båda två och deras syskon spelar.

Kanske dags att byta spelsystem i stället för förbundskapten?
 
Kanske borde Sverige släppa kanterna till ytterbackarna och gå över till 4-3-2-1, det passar nuvarande spelarmaterialet bättre.

Då blir det följande startelva:

Isaksson
–
Alexandersson, Mellberg, Hansson, Edman
–
Källström, Linderoth, Ljungberg
–
Larsson, Elmander
–
Ibrahimovic

Enda problemet: var gör man av Chippen?

Efter den otroligt tråkiga förlusten var det bara att gå upp i ottan, sätta sig på tåget till Bremen och checka in på vårt kära hotell igen.
Spelarna åkte hem i dag, förbundskaptenerna Lagerbäck och Andersson höll en sista presskonferens. Förmodligen den intressantaste presskonferens Lasse Lagerbäck givit, det var många ganska tuffa frågor. Lagerbäck klarade det bra.

Själv stannar jag kvar i Tyskland och ska försöka gå på Frankrike-Spanien på tisdag och Argentina-Tyskland på fredag. Sedan får vi se hur det blir.

Alla journalistkollegor, nästan, åkte hem i dag. Från Sportbladet är det bara jag, Simon, foto-Bardell, Erik Niva och Peter Wennman kvar.
Det var lite sorgligt att krama Sandlin, TV-Jenny, Holm, Burra Burström och de andra hej då.

Försökte prata med Ekwall i dag men han bojkottar mig.

Jag var så taggad, så laddad, jag sa till Simon att så här mycket har jag aldrig hejat och hoppats och velat att ett svensk landslag ska vinna som när jag satte mig på Allianz Arena i eftermiddags.

Men sedan, vad hände? Var Teddy Lucic köpt? Var spelarna skärrade? Jag har aldrig sett Blågult under Lagerbäck ha så dåligt försvarsspel över hela planen som första halvtimmen mot Tyskland. Efter Teddys utvisning blev det på något konstigt sett lite bättre.

Sett till hela VM får Sverige knappt, knappt godkänt av mig. Det är godkänt att ta sig vidare från gruppspelet, men med två oavgjorda, en millimeterseger och en brakförlust blir det inte mer än så.

Henke har underpresterat, Zlatan också, den enda superstjärna som levererade i match efter match var Fredrik Ljungberg, som växt något oerhört som spelare sedan EM i Portugal.

Sparka Lagerbäck? Jag vet inte, vad är i så fall alternativet? Det vill jag veta innan jag tar ställning i frågan.

Just nu känns det tomt och trist och tråkigt, suck.

Min kompis Kalle från Göteborg som hejar mer på Tyskland än Sverige har mirakulöst nog lyckats fixa en plåt till matchen.
– Jag är säker på vinst men har ingen bra analys, jag är för nykter, hälsar han på väg ut till arenan.
Men du håller på Tyskland?
– Så in i helvete, säger Kalle som har tysk landslagströja och en nyinköpt Bayern München-keps på sig.

Tre timmar kvar nu. Ska hoppa in i duschen, sedan ta en taxi till arenan. Känner mig på något konstigt sätt ganska lugn, tror att Sverige fixar det här. Det hade i alla fall varit jävligt, jävligt kul.

Tina Nordlund och Anja Pärson kom till vårt hotell, fick sin rumsnyckel och öppnade dörren – och där satt Sportbladets Lasse Sandlin.
Dubbelbokning.
Enligt Tina har Lasse aldrig sett gladare ut, men jag vet inte om det är sant. Tina och Anja fick ett nytt rum, men Sandlin ler fortfarande, enligt uppgift.

Jag och TV-Jenny och Burra Burström och Ante kom precis hem till hotellet efter en helkväll. Om några timmar smäller det, Tyskland-Sverige 1-2.
Schwaztung!

På tysk TV visades precis ett reportage om Ballack och Ljungberg. Bland annat gick reportrarna runt på stan och frågade folk vem som är sexigast.
Ljungberg vann överlägset, fast är nog inte så nöjd med sista svaret:
– Ballack verkar betydligt mer intellektuell, som en äldre dam uttryckte saken.

Tyskarna är mycket för det där med sex, verkar det som. Tidningen Bild listade häromdagen de tre sexigaste, svenska landslagsspelarna. Så här såg listan ut:
1. Fredrik Ljungberg.
2. Zlatan Ibrahimovic.
3. Niclas Alexandersson.

Motiveringen för Alexandersson var skön: Han ser precis ut som en flickdröm ur en Astrid Lindgren-novell.

Var det verkligen sådana böcker Astrid skrev?

Cirka 250 journalister och 21 TV-bolag på plats på Hilton Hotell i München. Förmodligen den mest välbesökta svenska presskonferensen någonsin.
– Det var mycket folk i Visby också, sa Olof Mellberg, fast då är han nog dålig på att räkna.

En ganska kul presskonferens, där Lasse Lagerbäck beskrev morgondagens domare Carlos Simon som ”vår brasilianske vän”. Återstår att se om de är vänner i morgon också…

Frågan är vad som hänt om Lagerbäck sagt samma sak med Italien som motståndare? Då hade konspirationsteorierna haglat.

Mina två polare från Göteborg har nu blivit tre – Ante plockades tydligen upp på vägen – och är framme i München.
På vägen dit lyckades de bli gripna av tysk piketpolis efter att ha kört iväg från en bensinstation utan att betala. Fem minuter senare var de omringade av två MC-poliser och tre piketer. Att de råkade ha ett baseballträ i bagageluckan gjorde inte saken bättre…
Efter att deras pass kontrollerats nöjde sig polisen med att eskortera de tillbaka till bensinstationen för att betala.

Vår vän Nystedt var på plats på presskonferensen och noterade att jag hade rakat mig. Det gjorde honom orolig.
– Raka av slutspelsskägget, det är inget bra omen inför i morgon, tyckte han.

Fast det var ju han som började med att klippa sig?

Startelvan inför kvällens midsommarfirande är precis klar; fitness-Wagner har familjen på plats och får börja på bänken. Wennman jr har sett synnerligen otaggad ut hela dagen och får nöja sig med att hoppa in framåt 03 på natten då någon i vår startelva – jag, foto-Bardell, göteborgarna, Bank, TV-Jenny, TV-Bäckström, Alfelt, Burra Burström, Holm – eventuellt börjar krokna.
Det är också då vi räknar med att vår supersub Sandlin kliver in i händelsernas centrum.
Ekwall? Petad efter att ha ”gjort en Anders Svensson” och gråtit ut i media.

Men först jobb. Efter tuppluren.