Leijonborg lämnar regeringen

Forskningsminister Lars Leijonborg har just hållt presskonferens och meddelat att han avgår som minister och lämnar regeringen. Han orkar inte starta om inför ännu en valrörelse och tycker att det är en bra tid att lämna nu när han genomfört stora delar av sin forskningspolitik.

Dessutom har han just medverkat till att Sverige och Lunds universitet får den stora europeiska forskningsanläggningen ESS. Det är onekligen en fjäder i hatten även om också universitetets styrelseordförande Allan Larsson bör berömmas. Han har haft en stor del i att EU-länderna satsade på Lund.

Vem som efterträder Leijonborg som minister lär bli klart kring midsommar.

Att Lars Leijonborg slutar efter att alltsedan 1970-talet befunnit sig i toppolitiken är mänskligt sett fullt förståeligt. Det var säkert också dealen när han avgick som partiledare och lämnade över ledarskapet till skolminister Björklund.

Leijonborgs popularitet har gått som en berg- och dalbana – från Leijonkungsvalet till det senaste valet då folkpartiet ägnade sig åt dataintrång hos socialdemokraterna och partisekreteraren fick avgå. Partiet har kämpat mot dåliga opinionssiffror men fick nu i EU-valet en rejäl skjuts – dock utan Leijonborgs förtjänst.

Som forsknings- och högskoleminister har han medverkat till rejäla forskningssatsningar men också till att de mindre universiteten fått en allt svårare situation. De från staten styrda forskningsmedlen har gynnat de gamla stora lärosätena.

Leijonborg kom från de frisinnade leden men ledde sitt parti allt högerut. Folkpartiets flörtande med de högerpopulistiska krafterna på senare år var en strategi som formades under Leijonborgs ledning. Han lät också den björklundska batongpolitiken få fotfäste vilket bekymrat en del gamla socialliberaler.

Leijonborg var bättre som minister än som partiledare.

Nu önskar vi honom en lång skön sommar.