Sommaren med Bladetledare – välkomna Fanny, Rasmus och Noor

På måndag börjar sommaren på Aftonbladets ledarsida. Eller nästan i varje fall.

Då börjar vi övergå till sommarbemanning. Under sommaren kommer redaktionen bestå av Fanny Jönsson, Rasmus Hansson och Noor Karim. Fanny och Rasmus som ledarskribenter och Noor som lördagskrönikör.

Varmt välkommen hit, Fanny!

Vad vill helst skriva om i sommar?

– Jag vill, som alltid, skriva mer om vår tids ödesfråga: klimat- och miljöfrågan. Givetvis med ett rättvisteperspektiv. Man är ju ingen PM Nilsson…

– Sen kommer jag givetvis hålla koll på Frankrike, där det både kommer hållas nyval och sommar-OS.

Finns det någon minister som borde oroa sig särskilt nu när du kommer att skriva varje dag?

– Det säger nog sig självt…

Du bidrog ju lite på ett hörn till SD:s valkampanj. I din ära vandrade Åkesson genom valrörelsen med en bild av en överkryssad fisk. Vad var det som hände?

– Nej, men det är nog den konstigaste och roligaste röran jag varit med om? Absurdism i kvadrat. Men ungefär såhär gick det till: i mars skrev jag en text om att Åkesson ”glider på en räkmacka” då han är en av Sveriges högst avlönade partiledare, och har tappat kontakten med hur gemene mans ekonomi och vardag ser ut.

– Men det visade sig att Åkesson har lite svårt med metaforer (vandel?) och tog det hela bokstavligt. I ett efterföljande FB-inlägg menade partiledaren att jag måste vara tokig, han har då aldrig ätit något som levt i vatten! Okej…. Några månader senare såg jag Jimmie Åkesson äta ostron i SD:s valfilm. Röra? Röra.

Varmt välkommen hit, Rasmus!

– Tack så mycket!

Vad vill helst skriva om i sommar?

– Jag hoppas kunna klämma ur mig någonting bra om arbetstidsförkortning. Timbro brukar bli galna så fort man gör det. Det är alltid kul att reta upp Timbro. Och min erfarenhet av att skriva om frågan är att man alltid får positiv respons från läsarna. Det här är nästa stora politiska reform som måste drivas.

Hur kommer det märkas på sidan att du bor i Malmö?

– Jag tror och hoppas att jag kan bidra med ett annat perspektiv. Det blir ganska enkelt att mycket fokus hamnar på Stockholm. Men nu blir det andra bullar!

Varför kallas du ”vänsterns frälsare”?

– Det epitet får vi beskylla DN för. Om jag skulle vara någon frälsare för vänstern är jag rädd att vänstern är illa ute.

Varmt välkommen hit, Noor!

– Tackar tackar, kul att vara tillbaka.

Vad vill du helst skriva om i sommar?

– Jag vill helst skriva om vanliga människors liv, det folk bekymrar sig över och längtar efter.

Du ska skriva lördagskrönikor, finns det något särskild fråga du tror blir stor i sommar?

– Svårt att sia om i förväg. Jag tror mycket kommer handla om de olika valen (Frankrike, Storbritannien och USA) och vart världen är på väg. Men också om vädret och hur klimatförändringarna ter sig inte minst efter alla bränder vi såg förra sommaren.

Vad kommer läsarna slippa läsa om på lördagar i sommar?

– Politiskt käbbel och spel.

Svensk politik har sällan varit mer dramatisk än just nu. Inte världen omkring oss heller. Detta följer du bäst på Aftonbladet ledare i sommar.

Så häng med oss, från hängmattan eller stranden.

Anders Lindberg

***

Om man vill komma i kontakt med ledarsidan om något eller behöver medverkan från en klok vänsterröst i något sammanhang är det bara att höra av sig till Fanny, Rasmus eller Noor.

Telefon växel: 08-725 20 00
Mejl: förnamn.efternamn@aftonbladet.se

Aftonbladets ledarskribentutbildning 2023/24


Sverige står mitt i ett konservativt och nationalistiskt systemskifte. Och nästa år är det val till Europaparlamentet.

Så vi ger oss inte. Motståndet fortsätter – vill du vara med?

Kanske är du en av dem som redan skriver, tycker och engagerar. Som har hjärtat till vänster. Och som längtar efter mer professionella verktyg och nätverk, fler läsare och större genomslag.

I så fall kan Aftonbladets ledarskribentutbildning, #ledarskriv, vara något för dig.

Aftonbladet ledare har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är Sveriges största och mest engagerande ledarsida.

Skribenter som gått #ledarskriv har sedan tagit plats på ledar- och kulturredaktioner, som krönikörer, fria opinionsbildare, på myndigheter och i organisationssverige. Redan har omkring 90 personer genomgått utbildningen och genom #ledarskriv blir du en del av Sveriges största nätverk av aktiva opinionsbildare till vänster.

I framtiden kommer de att förändra världen, de har redan börjat.

Om #ledarskriv

Utbildningen syftar till att ge fler yngre personer verktyg och nätverk för progressiv opinionsbildning. Den ger också nyttiga kunskaper och erfarenheter för den som i framtiden vill arbeta som exempelvis ledarskribent.

Till stor del handlar utbildningen om att utveckla skrivande och metoder i dagens mycket föränderliga opinionsbildningslandskap. Som handledare fungerar förutom Aftonbladets ledarredaktion andra personer med lång praktisk erfarenhet av opinionsbildning.

Utbildningen omfattar tre helginternat på kursgården Bommersvik, i Södermanland, samt två praktiperioder om sammanlagt fyra veckor på olika rödgröna eller S-märkta redaktioner.

Det tredje internatet hålls i form av ett tillämpat rollspel där även tidigare deltagare i ledarskriv deltar.

14 november kl 18-20 Introduktion online
1-3 december på Bommersvik internat 1
2-4 februari på Bommersvik internat 2
19 feb-1 mars Praktikperiod 1
8-21 april Praktikperiod 2
26-28 april på Bommersvik internat 3

Mellan varje kursmoment följer hemuppgifter och praktiska övningar. Samtliga kursmoment liksom hemuppgifter är obligatoriska. Tiderna för praktiken kan variera något, berätta gärna i din ansökan om du har särskilda önskemål.

Vem kan söka och får man betalt?

Du som söker ska vara mellan 21 och 30 år, och ha relevant utbildning och/eller erfarenhet. Det kan handla om journalisterfarenheter, aktivt bloggande eller annan skrivvana.

Utbildningen är avgiftsfri för dem som deltar, och ersättning enligt SJF:s praktikavtal utgår under praktikperioderna.

Vem finansierar #ledarskriv?

De större redaktioner som deltar står för praktikersättning för sina praktikanter. I övrigt finansieras ledarskribentutbildningen av LO.

Rekryteringen sker genom en öppen ansökningsprocess, där alla är välkomna att söka.

Hur ansöker jag?

Ansökningsformuläret hittar du här.

Sista ansökningsdatum är 23 oktober 2023. Antagningsbesked kommer 1 november.

Om du har praktiska frågor om utbildningen kan du höra dig till carina.persson@bommersvik.se

Anders Lindberg

Tack Lotta och välkommen Fanny

I lördags skrev Lotta Ilona Häyrynen som sista lördagskrönika. Lotta började skriva ledare i Aftonbladet 2019, först som vikarierande ledarskribent och sedan som lördagskrönikör.

Idag är hon redaktör för Nya Mitten, en framgångsrik satsning på nytänkande opinionsjournalistik från LO Mediehus.

Det har varit väldigt roligt att jobba ihop de här åren. Tack Lotta!

Ny lördagskrönikör är Fanny Jönsson som gick Aftonbladets Ledarskribentutbildning 2021-2022 började skriva ledare i höstas. Fanny kommer att plugga under våren och återkommer till ledarsidan som sommarvikarie i juni.

Så vad kan folk förvänta sig nu när du blivit lördagskrönikör?

– Samma som tidigare, mest. Mycket miljö och rättvisefrågor. Som regeringen håller på kommer det nog att komma en del att kommentera, säger Fanny Jönsson.

Du ska åka till Frankrike från regnrusket i Stockholm. Pour quelle raison?

– För att jag vill bli lika bra på franska som jag var när jag var 20 år och få lite perspektiv på Sverige. Och för att äta goda pain au chocolat, säger Fanny Jönsson.

Vad blir regeringens nästa lyckade drag?

– Det som lever får se. Jag har väldigt svårt att se något lyckat drag. Kanske att de utesluter SD, det hade varit lyckat. Men… äh, säger Fanny Jönsson.

Håller du på att packar just nu?

– Nä, jag sitter faktiskt och skriver texten till lördag om ETC:s möte med Mufflonfår, Säger Fanny Jönsson.

Ok, lämna i tid bara…

– Ha ha, säger Fanny Jönsson.

Välkommen Fanny!

Första texten av Fanny som lördagskrönikör publiceras (som sagt) på lördag.

Anders Lindberg

Susanna Kierkegaard fast anställd som ledarskribent på Aftonbladet

 

Susanna Kierkegaard har blivit fast anställd som ledarskribent på Aftonbladets ledarsida.

Läsarna känner ju redan dig. Vad kan de förvänta sig för nyheter?

Jag kommer nog skriva ungefär som tidigare. Kanske att jag blir lite slappare nu när jag fått fast anställning, fler korrfel och så, vi får se.

Det har blivit mycket om valrörelsen det senaste året. Vilka ämnen vill du skriva om nu?

Klimatet känns viktigast. Men också att retas med Ulf Kristersson. Han är väldigt lätt att retas med, på det sättet är han en bra statsminister. Det finns mycket att ta av. Han känns också som en person som blir väldigt arg över sådant. Jag hoppas att han läser.

Valet gick ju sådär. Men nästa val är EU-valet 2024. Du är EU-fantast, vad ska vänstersidan göra för att vinna det?

Sluta skylla allt dåligt på EU. Just nu är dessutom EU vår bästa chans att lyckas med klimatmålen. Jag hoppas att Bryssel kör över Sverige totalt när det kommer till klimatpolitiken, det är vårt sista hopp. De är mycket mer progressiva. EU-valrörelsen måste handla om det.

Vad vill du skriva om i vår som du inte vågat berätta om ännu för din chef?

Mer om försvar och säkerhet tror jag, han kommer få maka på sig lite.

Anders Lindberg

Aftonbladets ledarskribentutbildning – dags för tionde säsongen


Valrörelsen är över och idag har en ny statsminister valts. Sverige står inför ett konservativt och nationalistiskt systemskifte.

Men vi ger oss inte. Motståndet börjar nu – vill du vara med?

Kanske är du en av dem som redan skriver, tycker och engagerar. Som har hjärtat till vänster. Och som längtar efter mer professionella verktyg och nätverk, fler läsare och större genomslag.

I så fall kan Aftonbladets ledarskribentutbildning, #ledarskriv, vara något för dig.

Aftonbladet ledare har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är Sveriges största och mest engagerande ledarsida.

Skribenter som gått #ledarskriv har sedan tagit plats på ledar- och kulturredaktioner, som krönikörer, fria opinionsbildare, på myndigheter och i organisationssverige. Redan har omkring 90 personer genomgått utbildningen och genom #ledarskriv blir du en del av Sveriges största nätverk av aktiva opinionsbildare till vänster.

I framtiden kommer de att förändra världen, de har redan börjat.

Om #ledarskriv

Utbildningen syftar till att ge fler yngre personer verktyg och nätverk för progressiv opinionsbildning. Den ger också nyttiga kunskaper och erfarenheter för den som i framtiden vill arbeta som exempelvis ledarskribent.

Till stor del handlar utbildningen om att utveckla skrivande och metoder i dagens mycket föränderliga opinionsbildningslandskap. Som handledare fungerar förutom Aftonbladets ledarredaktion andra personer med lång praktisk erfarenhet av opinionsbildning.

Utbildningen omfattar tre helginternat på kursgården Bommersvik, i Södermanland, samt två praktiperioder om sammanlagt fyra veckor på olika rödgröna eller S-märkta redaktioner.

Det tredje internatet hålls i form av ett tillämpat rollspel där även tidigare deltagare i ledarskriv deltar.

7 december kl 18-20 Introduktion online
13 – 15 januari på Bommersvik internat 1
3 – 5 mars på Bommersvik internat 2
20 – 31 mars Praktikperiod 1
17 – 28 april Praktikperiod 2
9 – 11 juni Bommersvik internat 3

Mellan varje kursmoment följer hemuppgifter och praktiska övningar. Samtliga kursmoment liksom hemuppgifter är obligatoriska. Tiderna för praktiken kan variera något, berätta gärna i din ansökan om du har särskilda önskemål.

Vem kan söka och får man betalt?

Du som söker ska vara mellan 21 och 30 år, och ha relevant utbildning och/eller erfarenhet. Det kan handla om journalisterfarenheter, aktivt bloggande eller annan skrivvana.

Utbildningen är avgiftsfri för dem som deltar, och ersättning enligt SJF:s praktikavtal utgår under praktikperioderna.

Vem finansierar #ledarskriv?

De större redaktioner som deltar står för praktikersättning för sina praktikanter. I övrigt finansieras ledarskribentutbildningen av LO.

Rekryteringen sker genom en öppen ansökningsprocess, där alla är välkomna att söka.

Hur ansöker jag?

Ansökningsformuläret hittar du här.

Sista ansökningsdatum är 7 november 2022.

Om du har praktiska frågor om utbildningen kan du höra dig till carina.persson@bommersvik.se

Anders Lindberg

Anders Lindberg: Minns du kriget mot IS?

IS i Syrien. Arkivbild.

Detta är en text från förra veckans nyhetsbrev från Aftonbladet ledare. Prenumerera på Aftonbladets nyhetsbrev här.

Kurderna är världens största statslösa folk. Man beräknar antalet till mellan 30 och 40 miljoner men siffrorna är mycket osäkra.

De flesta, sannolikt uppemot 20 miljoner, lever i Turkiet.

Kurderna var tidigare en minoritet i de Osmanska respektive Persiska imperierna men är sedan ungefär 100 år tillbaka uppdelade mellan i första hand Turkiet, Iran, Iran och Syrien.

Under terrorsekten IS härjningar blev kurderna ett av de folk som drabbades av terrorn men kurdiska förband lyckades slå tillbaka och var sedan helt avgörande i krossandet av terrorsektens ”Kalifat” både i Irak och i Syrien.

Mellan 2015 och 2018 var kurdiska grupper USA:s viktigaste allierade i kampen mot IS och fick omfattande stöd.

Det ändrades 2019 när Donald Trump plötligt drog tillbaka USA:s trupper.

Denna bakgrund är viktig för att förstå Turkiets krav på Sverige att upphöra med vårt stöd till kurderna, och då är det särskilt partiet PYD och dess väpnade styrkor YPG i Syrien man siktat in sig på.

Turkiet spelade under täcket med islamistiska grupper i Syrien och var rasande på USA:s stöd till kurderna.

Det är denna konflikt vi nu får ”ärva”.

Sanningen är att det kurdiska självstyret är betydligt mer demokratiskt än Turkiet, både i Syrien och i Irak.

Det är också Ankara som hotar kurderna, inte tvärtom. Vilket blev övertydligt när Turkiet invaderade Syrien 2019 för att upprätta vad de ser som en ”buffertzon” mot angrepp.

Alltså lite samma retorik som Vladimir Putin använde sig av inför invasionen i Ukraina.

Ursäkta för lite historia, men summa summarum så bör inte väst, eller Sverige, sluta sammarbeta med kurderna. Att Trump drog sig tillbaka 2019 var ett misstag och det finns ingen anledning att gå den vägen.

I dag är det alltså till stor del YPG som upprätthåller ordningen i norra Syrien, de driver fånglägren med tidigare IS-soldater och de värnar sitt självstyre, Rojava.

Minns vad IS gjorde, om demokratiska krafter drar sig undan så kommer andra i stället. Det har varken vi eller människorna i Mellanöstern råd med.

Men måste vi inte anpassa oss till Erdogans krav om vi vill gå med i Nato, han har ju veto?

Inte riktigt, Turkiet har presenterat en kravlista på lite allt möjligt de vill ha ungefär som de brukar göra.

Ibland har de fått någon ny post i Nato, ibland export av något visst försvarsmateriel och så vidare.

Sverige kommer självfallet behöva kompromissa, allt annat är naivt att tro men gissningsvis handlar Turkiets krav på sista raden om mer ”hårda” säkerhetsfrågor och den nyckeln sitter USA på, som den infekterade frågan om att Turkiet vill köpa F-16-plan.

För Sverige är det viktigt att inte underskatta Erdogan. Som andra auktoritära ledare respekterar han tydlighet och styrka, inte överdriven förhandlingsvilja.

Viker sig Sverige på en punkt kommer Erdogan att kräva något nytt ända tills processen är helt färdig. Men tanke på tonläget så kan det nog att ta ganska lång tid.

Tills dess har vi säkerhetsförsäkringar från bland andra de nordiska länderna, USA, Storbritannien och Frankrike.

När detta nyhetsbrev skrivs har Turkiets ambassadör just krävt att riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh ska utlämnas till Turkiet.

För att sedan ta tillbaka det några timmar senare och skylla på ”missförstånd”.

Naturligtvis ska inte Sverige utlämna någon alls till Turkiet, det är inte en rättstat.

Men kravet på utvisning av en riksdagsledamot, missförstånd eller inte, visar på hur absurd situationen har blivit.

Bilden av Turkiet i väst är nu sådan att ingen tvivlade på att det var exakt detta ambassadören menade.

Jag tror att Sverige och Finland till slut kommer att bli medlemmar av Nato. Men inte till priset av de krav Turkiet nu ställer.

Kraven är på punkt efter punkt orimliga, oavsett vad som är korrekt om just Amineh Kakabaveh.

Det är egentligen USA som Turkiet är arga på, det var USA som beväpnade och gav flygunderstöd åt YPG, då under namnet SDF. Det är USA som inte vill sälja F-16 och det är i USA ledaren för Gülenrörelsen, Fethullah Gülen, befinner sig.

Ett av de strategiskt viktigaste slagen i kriget mot IS ägde rum i Kobane, i Aleppoprovinsen, 2014 till 2015.

I september 2014 höll IS stora delar av gränsen mellan Turkiet och Syrien, men inte Kobane. Därför anföll IS Kobane i en bred offensiv och enligt FN flydde ungefär 130 000 civila från området.

USA svarade med flygattacker mot IS och luftunderstöd till kurderna från den 27 september.

I oktober vände krigslyckan och kurderna lyckades, med amerikansk hjälp trycka tillbaka IS och i januari hade terrorsekten drivits ut.

Slaget om Kobane följdes av en hel värld, ungefär på samma sätt som vi idag följer striderna i Ukraina. Du minns säkert både bilderna och glädjen när IS var besegrat.

Och det är alltså just de kurdiska soldater som slogs där som Turkiet nu kräver att Sverige ska ta avstånd från.

Jag tycker inte vi ska gå med på det.

Anders Lindberg

Välkommen till Bladetledare, Peter Gustavsson

Hej och välkommen till Aftonbladets ledarsida?

Tack!

Du ska vikariera i sommar här, vem är du?

Jag gillar vårsol, sommarbad, vandringar i höstrusk och skidåkning över frusna sjöar. Jag är född och uppvuxen i Uppsala men rötterna finns i Västerbottens inland, på platser där man kan höra tystnaden. Efter många år som folkbildare och kommunpolitiker låter jag nu min passion för att skriva få fritt spelrum. I ledartexter, men jag skriver också poesi och prosa.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina texter?

Att jag försöker skriva sakligt utan att bli tråkig. Och inte nöjer mig med att presentera problem, utan också föreslår lösningar.

Vilka frågor brinner du mest för?

Att vända på utvecklingen mot ett allt brutalare klassamhälle och göra Sverige jämlikt.

Och så sista frågan, vad handlar din första text om?

Om varför vi behöver hålla huvudet kallt när Erdogan försöker vinna fördelar i förhandlingarna om Sverige och Finlands Natomedlemskap. Och snart hoppas jag kunna skriva mer om hur Putinpriserna slår mot låginkomsttagare och vad vi kan göra åt det.

Anders Lindberg

Välkommen till Aftonbladets ledarsida, Lovisa Arvidsson

Lovisa Arvidsson

Idag skriver Lovisa Arvidsson som första text som ledarskribent på Aftonbladets ledarsida.

Välkommen till Aftonbladets ledarsida, vem är du?

Jag är Lovisa Arvidsson, ursprungligen från Nynäshamn men bor numera i Jämtland med min familj och ett stort gäng hundar. Jag älskar friluftsliv och att laga mat över eld. Jag kan bli lite för nördig i olika ämnen jag fascineras av och funderar på att börja sjunga i kör igen.

Vad har du gjort tidigare?

Jag har jobbat som politisk redaktör och ledarskribent på Länstidningen i Östersund. Innan dess utbildade jag mig till socialantropolog, i Sverige och Skottland, och har parallellt med studierna jobbat som personlig assistent och inom restaurang. Under olika perioder av mitt liv har jag varit engagerad och arbetat partipolitiskt.

Vad kan läsarna förvänta sig av dig?

Läsarna kan förvänta sig texter som speglar politiska vardagsproblem från hela landet, men också texter där jag vill sätta demokratin under lupp och belysa de utmaningar vi som samhälle står inför.

Vad ligger på ditt nattygsbord just nu?

Shuggie Bain av Douglas Stuart och Samtycket av Vanessa Springora. Bådsa mycket läsvärda men man mår rätt dåligt när man läser dem.

Anders Lindberg

REPLIK Pierre Schori svarar Suhonen om Nato

Pierre Schori. Foto : TINA MANGNERGÅRD / TT

Replik på Daniel Suhonens artikel

Tack Daniel för att du sände mig din artikel.

Jag svarade bums att jag skulle läsa den, men skrev att din rubrik verkade lite defaitistisk. Jag sa också att vi som är emot Natomedlemskap  talar om den militära alliansfriheten och att vi är med i den icke-militär alliansen EU som gör mycket mera för Ukraina än det lamslagna Nato ( pga terrorbalansen).

Nu har jag läst din artikel och ser att du sätter upp fyra villkor för ett medlemskap, ett av dem är att Norden skall vara en kärnvapenfri zon. Redan där får du problem.

När Finlands president Kekkonen och Olof Palme 1975 lanserade tanken på en nordisk zon väckte det oro i Natolägret och fördömdes av Carl Bildt och moderaterna.

Socialdemokraterna höll dock fast vid den och 2010 motionerade till och med Annie Lööf för dess införande. I och med regeringsskiftet 1976 stoppades dock zontanken av de borgerliga, men SAP stod på sig och partikongressen 2017 framhöll zonen igen.

Idag är den större del av klotet kärnvapenfritt genom olika regionala zoner.

Men ditt problem blir att kärnvapenalliansen Nato är inte bara emot zonen utan emot alla initiativ som på allvar ifrågasätter dessa terrorbalansens domedagsvapen. Vi vet hur det gick i FN med konventionen om kärnvapenförbud. Sverige genom Margot Wallström röstade för. Då protesterade både Nato och Pentagon, och så stannade processen upp.

Men konventionen fick tillräcklig majoritet, den är nu internationell lag och kan användas i kampen på en allsidig nedmontering av alla kärnvapen. Irland och Österrike röstade för och har inte för avsikt att ge upp den militära alliansfriheten.

Detta är kärnvapenålderns grymma budskap: den rådande terrorbalansen hotar allt mänskligt liv och gagnar samvetslösa despoter som Putin.

Synd, Daniel, att vi inte som planerat fick tillsammans genomföra planerna på en oberoende Natoutredning. Du ville fokusera på Katalys och det kunde jag förstå. Men vi som arbetade i över ett år med utredningen lärde oss mycket om Nato. Den genomfördes av landets främsta forskare och diplomater, bland andra Hans Blix, Rolf Ekéus och Lars Ingelstam, och kom till slutsatsen att medlemskap inte skulle gagna vår säkerhet. Det blev en bok på Nobelpristagarförlaget Celanders:  Sverige, Nato och säkerheten, som nu finns i en andra upplaga.

På baksidan skriver Ingvar Carlsson: ”Särskilt viktig är den analytiska och kritiska granskningen av Sveriges framtida förhållande till militäralliansen NATO. Utredningen kommer till slutsatsen att ett svenskt medlemskap skulle öka de politiska och militära spänningarna i norra Europa och därmed allvarligt försämra Sveriges framtida säkerhetspolitiska läge”.

Det är samma resonemang som Stefan Löfven förde fram i början av april i år och som bemöttes på SvD:s ledare sida med orden Stefan Löfven låter som en röst från Kreml.

Jag skulle kunna lägga till att det skulle också försvåra våra möjligheter att bistå demokrati – och frihetskämpar både i Ryssland och världen. När Nato inte kunde/ville ingripa i Ungern 1956 och Tjeckoslovakien 1968 och i Polen på 1980-talet, kunde vi agera. Vaclav Havel och hans Charta 77 liksom Solidaritet fick stark materiellt stöd av svensk arbetarrörelse.

Till slut Daniel, vad tycker du om partiledningens brådska med denna existentiella fråga?

Och har du läst det underlag för dialog som skickats ut? Utredningen om Nato nämns inte. Där finns inte ett ord om kärnvapen och den historia vi har i frågan allt sedan Östen Undéns plan i FN 1961 till Alva Myrdal Nobelpris 1982 och Palmekommissionens lyckade påverkan på Reagan och Gorbatjov som ledde till det första nedrustningsavtalet om kärnvapen. Ej heller om att Nato har mer eller mindre förbjudit oss att följa Österrikes och Irlands exempel .

Och inte heller om att vi faktiskt har varit med i Nato i nästan 20 år, dvs övergivet FN:s blå baskrar och i stället stridit under Nato- flagg i det Pentagonledda kriget i Afghanistan. Vad säger dess fasanfulla slut om Nato? Här behövs det en ordentlig granskning innan vi fattar beslut i vår folkliga fredsrörelse som vi menar att Socialdemokratin är.

Pierre Schori

Tidigare statsråd, FN-ambassadör och chef för FN:s fredsbevarande styrka i Elfenbenskusten

Daniel Suhonen svarar:

Kära Pierre!

Tack för ditt brev. Det är inte förvånande att du i denna fråga – för ovanlighets skull inte kommer till samma slutsats som jag gör. I grunden håller jag ju med dig, kärnvapen borde avvecklas. Helst skulle jag se att Sverige kunde välja militär alliansfrihet, med ett starkt eget försvar. Tyvärr är det avvecklat till stora delar, inte minst civilförsvaret.

För mig är det händelserna, det vill säga Rysslands vidriga angrepp på Ukraina den 24 februari 2022 som ändrar allt. Därmed måste vi bygga försvarsförmåga och få säkerhetsgarantier. EU-vägen tror jag inte är realistisk. Och realism är vad vi behöver här.

Som du nämner har vi i praktiken varit på väg in i NATO under lång tid.

Vi samarbetar på djupet med NATO och alla våra försvarsgarantier och samarbeten går åt ett håll, till USA. NATO-kritikernas favoritargument om ett USA lett av Trump gäller ju ännu mer för dagens svenska USA-baserade bilaterala avtal och de försvarsgarantier vi har. Joe Bidens löfte att Ryssland inte kan ta en tum av svenskt territorium, faller även de med Trump som president.

Vi är djupt inne i NATO, det enda vi inte har är medlemskortet och solidaritetsklausulen.

Den utvecklingen har jag som du vet varit kritisk till, men nu är det som det är. Därför har jag omprövat min syn och landat i att vi nog måste gå med i Nato. För att vi behöver. Av nöd som jag skriver i min krönika och citerar biskop Brask.

Att du har en annan syn respekterar jag.

Skillnaden mellan oss i denna fråga är att jag drar slutsatsen att Rysslands nya nivå av aggression ändrar spelreglerna helt för fred i Europa. Då måste också analysen uppdateras.

Daniel Suhonen

Lotta Ilona Häyrynen ny krönikör på Aftonbladets ledarsida och Susanna Kierkegaard blir ledarskribent


Lotta Ilona Häyrynen

Inför valet kommer vi att stärka Aftonbladets ledarsida med flera nya rekryteringar.

De två första är Susanna Kierkegaard, till vardags lördagskrönikör, som blir ledarskribent på heltid ochLotta Ilona Häyrynen som blir ny lördagskrönikör.

Susanna har ju skrivit lördagskrönikor en tid och är känd för läsarna, men det var ett tag sedan Lotta syntes i spalterna. Så vad kan vi förvänta oss av henne framöver?

Vi frågade.

Välkommen Lotta, hur känns det att vara tillbaka på Aftonbladets ledarsida igen?

Känns fantastiskt! Jag har vässat pennan och perspektiven och är ready to go.

Vad tänker du om valet i höst?

Jag tänker att det från åtminstone oppositionens håll ser ut att bli den dummaste valrörelsen någonsin. Väljarna har blivit systemkritiska – de förstår vad både marknadsskolan och konsulterna i sjukvården har gjort med välfärden.

Moderaternas och Kristdemokraterna försöker rädda det som räddas kan genom att blåljuga eller spela just dumma. Men de lurar varken mig eller väljarna.

Vad kan läsarna förvänta sig av dina lördagskrönikör?

Ett skarpt öga på klassamhället och ojämlikheten samt texter med människan och mänsklighet i centrum – politiken är ju ett medel för oss, inte ett mål i sig.

Och en hel del ren språkglädje medan vi ändå är igång!

Har du någon förebild som skribent?

Idéhistorikern och professorn Karin Johannisson är och förblir min främsta skrivande förebild. Hon kunde utforska människor, biologi, medicin och inte minst mänskliga känslor så det blev begripligt och satt i sammanhang.

När hon dog 2016 förlorade svensk offentlighet en av sina skarpaste pennor och tänkare.

Vad önskar du din mest av allt just nu?

En tupplur. Blir ett långt valår detta.

Första lördagskrönikan av Lotta Ilona Häyrynen publiceras i morgon.

Anders Lindberg

Sida 1 av 216
Senaste inläggen