Ordförande Björklund blickar åt öster

Det är något märkligt med svenska liberaler och deras intresse för Kina. Det började under Lars Leijonborg som visade semesterbilder på Folkpartimöten och lät ge ut en storögd bok där partiledaren imponerades av allt från asiatisk arkitektur till de kommunistiska partibossarnas förbättrade klädsmak.

Slutsatsen den gången blev att Sverige borde få platt skatt.

Av en reklambyrå blev jag tillfrågad om en kommentar i samband med lanseringen. Minns jag rätt förklarade jag att ett system som förenade ”kommunistisk diktatur med rövarkapitalism” knappast var värt att efterlikna.

PR-firman klippte bort det.

Jan Björklund följer nu i Leijonborgs spår, men i dag är det drill och disciplin i skolan som gäller. Om inte svenska skolbarn rätar på ryggen, tar av sig kepsen och betygsätts från sju års ålder kommer kineserna och tar dem, eller i alla fall de svenska företagen, förklarar skolministern.

Det är lite svårt att följa riktigt hur Björklund resonerar. Kinesiska företagsköp i Sverige borde väl snarast tolkas som ett erkännande av svensk ingenjörsvetenskap och svenskt produktionskunnande. Och i vilket fall lär den inte avhjälpas med ”försittning” eller ”betygsliknande” omdömen från första klass.

Men kanske är den folkpartistiska vurmen för Folkrepubliken bara en logisk följd av den moderna kommandoliberalism partiet utvecklat.

Ingvar Persson